Back عنف نفسي Arabic Maltractament psicològic Catalan Psychické zneužívání Czech Ψυχολογική κακοποίηση Greek Psychological abuse English Maltrato emocional Spanish Abusu psikologiko Basque آزار روانی Persian Henkinen väkivalta Finnish Violence psychologique French
| Våld i nära relationer | |
 Den här artikeln är en del i serien om våld i nära relationer:
| |
| Typer | |
|---|---|
| Psykisk misshandel · Fysisk misshandel · Sexuellt våld · Materiellt våld · Ekonomiskt våld · Eftervåld | |
| Organisationer | |
| Kvinnojour · Mansjour · Tjejjour · Nationellt centrum för kvinnofrid · Kvinnofridslinjen · Välj att sluta · Utväg Skaraborg | |
| Övrigt | |
| Istanbulkonventionen | |
| Se även | |
| Alla artiklar om våld i nära relationer |
Psykisk misshandel eller psykiskt våld är misshandel som riktar sig mot en annan persons självkänsla och handlar om att gradvis och över tid beröva en människa en känsla av trygghet, socialt sammanhang, integritet eller andra grundläggande behov.
Kärnan i psykisk misshandel är ett mönster av utsatthet och den kan förekomma tillsammans med eller utan fysisk misshandel eller materiellt (till exempel att gömma eller slå sönder den utsattes fotoalbum eller värdesaker), sexuellt eller ekonomiskt våld (att gärningspersonen förtrycker sin partner ekonomiskt eller berikar sig själv genom list eller vilseledande handlingar). Andra typer av våld brukar i regel föregås av och vidmakthållas med hjälp av den psykiska misshandeln och denna process har i forskning och myndighetssammanhang fått namnet normaliseringsprocessen.[1][2] Forskning visar att den psykiska misshandeln är den första våldsyttring som visar sig i en relation och att denna är värst och mest oförutsägbar för offret.[1]
Psykisk, liksom fysisk, misshandel är straffbart,[3] om det har en medicinsk effekt. Det har föreslagits att psykisk misshandel i Sverige ska bli en egen brottsrubricering.[4][1][5] I Storbritannien är psykisk misshandel en egen brottsrubricering sedan 2015.[6]
Psykisk misshandel aktiverar det sympatiska systemet och kan leda till en rad skadliga medicinska effekter och i stort sett varje organ i kroppen påverkas. Exempel på sådana effekter är hög puls och högt blodtryck, magbesvär och högt blodsocker. Långvarig stress och störd sömn är även skadligt för hjärnan och kan bland annat påverka minnet och förmågan att hantera mer stress och kan skapa psykisk ohälsa som personen annars inte skulle haft. Andra mycket svåra konsekvenser såsom hjärtattacker och en ökad risk för diabetes kan uppstå på sikt. Om den utsatte inte berättar vad som försiggår kan det vara svårt för vården att ringa in vad källan till symptomen är och den utsatte kan få livslånga fysiska skador som beror på den psykiska misshandeln.[7]
- ^ [a b c] Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet:0 - ^ ”Brott i nära relationer | Polismyndigheten”. polisen.se. https://polisen.se/link/c82624b1dd29430081409508b5385712. Läst 13 augusti 2024.
- ^ Se Brottsbalken 3 kap 5§ samt kommentarer på lagen.nu.
- ^ ”kvinnomisshandel (Interpellation 1999/2000:1 av Bargholtz, Helena (fp))”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/interpellation/kvinnomisshandel_gn101/.
- ^ ”Införande av psykisk misshandel som brott (Motion 2024/25:561 av Angelica Lundberg (SD))”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/inforande-av-psykisk-misshandel-som-brott_hc02561/. Läst 12 november 2024.
- ^ ”"Serious Crime Act 2015". Act of 2015. UK Parliament.”. https://www.legislation.gov.uk/ukpga/2015/9/section/76/enacted. Läst 4 februari 2024.
- ^ Sveriges Television AB, Stockholm Sweden. ”Fråga doktorn – Om psykiskt våld”. https://www.svtplay.se/video/85dRDqG/fraga-doktorn/om-psykiskt-vald?video=visa&position=2071. Läst 12 november 2024.