Psykisk misshandel

Våld i nära relationer
Den här artikeln är en del i serien om våld i nära relationer:
Typer
Psykisk misshandel · Fysisk misshandel · Sexuellt våld · Materiellt våld · Ekonomiskt våld · Eftervåld
Organisationer
Kvinnojour · Mansjour · Tjejjour · Nationellt centrum för kvinnofrid · Kvinnofridslinjen · Välj att sluta · Utväg Skaraborg
Övrigt
Istanbulkonventionen
Se även
Alla artiklar om våld i nära relationer

Psykisk misshandel eller psykiskt våld är misshandel som riktar sig mot andras självkänsla och handlar om att över tid beröva en människa en känsla av trygghet, socialt sammanhang, integritet eller andra grundläggande behov. Kärnan i psykisk misshandel är ett mönster av utsatthet och kan förekomma tillsammans med eller utan fysisk misshandel. Fysisk misshandel föregås av och vidmakthålls med hjälp av psykisk misshandel (normaliseringsprocessen). Forskning visar att den psykiska misshandeln är den första våldsyttring som visar sig i en relation och att denna är värst och mest oförutsägbar för offret.^[1] Psykisk, liksom fysisk, misshandel är straffbart,^[2] om det har en medicinsk effekt och kan bli en egen brottsrubricering i Sverige i närtid.^[3][1] I Storbritannien är psykisk misshandel en egen brottsrubricering sedan 2015.^[4]

Till begreppet psykisk misshandel hör en rad kränkande (bland annat psykologisk manipulation, gränsmässiga överträdelser och övervakning), förolämpande (till exempel ryktesspridning) och nedvärderande beteenden (att behandla den utsatte som sämre än andra, förnedra eller förödmjuka).^[1] Manipulativa beteenden påverkar den utsattes psykiska integritet genom att angripa hens tankegångar, attityder och beteenden genom list, vilseledande och förförande handlingar. Den som manipulerar kan få den utsatte att ta på sig sådant som den som manipulerar själv är eller har gjort (projektion) och kan få den utsatte att underkasta sig genom orimlig kritik, anspelningar eller anklagelser i syfte att skada självkänslan. Förövaren använder sig ofta av manipulation, såsom gaslighting för att förvirra och få den som utsätts att tappa fotfästet, stanna kvar i relationen och binda sin verklighetsuppfattning till förövarens.^[1]

Vid psykisk misshandel är det vanligt med försök att isolera personen från den egna familjen, vänner och ibland även arbete så att personen därmed blir ensam och som följd av detta socialt utsatt. Att visa tecken på aggressivitet, exempelvis genom hot om skadegörelse eller genom att slå sönder saker, räknas också som psykisk misshandel om det i detta finns ett outtalat hot (att till exempel skicka en såg till sin exfru behöver inte räknas som olaga hot för att ingå i begreppet psykisk misshandel). Andra vanliga tillvägagångssätt är förlöjliganden, otillbörlig kontroll såsom förföljelser, stalkning, att manipulera en person till att ändra sitt utseende, eller att gå bakom ryggen på personen för att sprida förtroenden, ljuga om personen, eller på annat sätt omöjliggöra sociala relationer, skapa otrygghet, ingjuta hjälplöshet och därmed skapa jagsvaghet. Hot eller våld som riktas mot närstående räknas också som psykisk misshandel.^[1]

Ett vanligt inslag i psykisk misshandel inom nära relationer är fenomenet traumabindning. Offret formar ett känslomässigt band till sin förövare när hen ständigt blir utsatt för en växling mellan elakt och snällt beteende (intermittent förstärkning). Det starka känslomässiga bandet och den manipulation som offret utsätts för gör det mycket svårt att lämna partnern trots att den som utsätts mår dåligt i relationen.^[5][6][7] Personer som lever tillsammans med någon med narcissistiska drag eller obehandlat narcissistiskt personlighetssyndrom kan utsättas för "narcissistisk misshandel", en speciell och svår form av psykisk misshandel och även där är traumabindning ett inslag.^[8][9][10]

Barn, äldre, personer med hälsoproblem eller funktionsnedsättning samt HBTQ-personer och utlandsfödda kvinnor lyfts ofta fram som särskilt sårbara för att utsättas.^[1] Den psykiska misshandeln kan definieras som en maktobalans som den misshandlande parten utnyttjar eller försöker skaffa sig. För att definieras som misshandel måste det också finnas ett uppsåt att skada eller förtrycka personen. Psykisk misshandel kan orsaka ångest, nedsatt självförtroende, depression och PTSD.^[11][12][13]

Jämför även hotbrott, olaga förföljelse och ofredande.