Psykologisk manipulation

En sensationaliserad skildring av Boston Massacre (5 mars 1770): Sådana bilder användes för att föda missnöje och främja enighet bland de amerikanska kolonisterna mot den brittiska kronan före amerikanska självständighetskriget.

Psykologisk manipulation avser vanligen antisociala beteenden[1] med målsättningen att förändra tankeprocesserna eller beteendet hos andra genom dolda eller bedrägliga metoder, för att runda den andra personens vilja och perspektiv utan att denne nödvändigtvis förstår vad som egentligen hänt förrän det är för sent. Eftersom förfarandet, oavsett på vilket sätt det gått till, gynnar den som manipulerar på den andres bekostnad uppfattas sådana behandlingar vara bedrägliga och oärliga.[2]

Manipulationstekniker är inlärda beteenden och kan förekomma mer eller mindre omedvetet eller tillfälligt vid psykisk sjukdom eller pressande situationer. Ett tätt användande av manipulation kan vara ett tecken på något allvarligare och är vanligt vid en rad psykiatriska diagnoser (se Manipulation och vissa psykiatriska tillstånd). Kontroll, ansvarsfrihet och övertag i relationer kan tillfälligt uppnås genom olika manipulationstekniker men detta upphör när den andra personen inser att hen blir manipulerad. Den som manipulerar kan mena att den som utsätts får skylla sig själv som blir vilseledd (hen kan mena att hen "varnat" exempelvis genom att säga "du är för bra för mig" eller genom att ha gjort saker som offret borde ha förstått var fel, trots att hen aktivt arbetat för motsatsen) och som om den som utsätts tvingade den som manipulerar till att bete sig som hen gör. I svåra fall kan skrämsel/tvång användas vilket kan destabilisera den som utsätts. Vidare är det vanligt att den som manipulerar, särskilt när motbevis mot hen finns, framställer den som utsätts som psykiskt instabil.[3] Psykologisk manipulation är ett vanligt inslag i psykisk misshandel och en bidragande orsak till att offret ofta stannar kvar och anpassar sig och sin verklighetsuppfattning till förövaren. Det bidrar också till vidmakthållandet av fysisk misshandel.[4]

Då det rör sig om inlärda beteenden kan personer som växer upp med manipulativa familjemedlemmar fånga upp dem. Dessa personer kan ha fått en suddig bild av vad som är rätt och fel eller behövt manipulera för att få basala behov tillgodosedda.[5] Missbrukssjukdom kan leda till att familj, vänner och övrig omgivning utsätts för manipulation; begäret efter droger och driften att få tag i dessa kan stå över allt annat, inklusive andra människors behov.[6] Familjemedlemmar kan utveckla en medberoendeliknande problematik.[7][8]

  1. ^ Ngoc NN, Tuan NP, Takahashi Y (October 2020). "A Meta-Analytic Investigation of the Relationship Between Emotional Intelligence and Emotional Manipulation". SAGE Open. 10 (4): 215824402097161. doi:10.1177/2158244020971615. ISSN 2158-2440. S2CID 228806921.
  2. ^ Brennan, D. "Signs of Emotional Manipulation". www.webmd.com. WebMD. Läst 2 januari 2024.
  3. ^ Simon GK (1996). In Sheep's Clothing: Understanding and Dealing with Manipulative People. Parkhurst Brothers, Incorporated, Publishers. ISBN 978-1-935166-30-6.
  4. ^ Justitiedepartementet (2022). Straffansvar för psykiskt våld. ISBN 978-91-525-0447-5. PDF fulltext.
  5. ^ ”How to Recognize the Signs and Types of Manipulative Behavior” (på engelska). Verywell Mind (medically reviewed). https://www.verywellmind.com/what-is-manipulative-behavior-5220502. Läst 19 februari 2024. 
  6. ^ Khedr, Mahmoud Abdelwahab; El-Ashry, Ayman Mohamed; Ali, Eman Abdeen; Eweida, Rasha Salah (2023-10-11). ”Relationship between craving to drugs, emotional manipulation and interoceptive awareness for social acceptance: the addictive perspective”. BMC Nursing 22 (1): sid. 376. doi:10.1186/s12912-023-01556-7. ISSN 1472-6955. PMID 37817144. PMC: PMC10566147. https://doi.org/10.1186/s12912-023-01556-7. Läst 22 mars 2024. 
  7. ^ Zielinski, Mazie; Bradshaw, Spencer; Mullet, Natira; Hawkins, Lindsey; Shumway, Sterling; Story Chavez, Megan (2019-09). ”Codependency and Prefrontal Cortex Functioning: Preliminary Examination of Substance Use Disorder Impacted Family Members”. The American Journal on Addictions 28 (5): sid. 367–375. doi:10.1111/ajad.12905. ISSN 1521-0391. PMID 31090992. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31090992/. Läst 22 mars 2024. 
  8. ^ Bortolon, Cassandra Borges; Signor, Luciana; Moreira, Taís de Campos; Figueiró, Luciana Rizzieri; Benchaya, Mariana Canellas; Machado, Cássio Andrade (2016-01). ”Family functioning and health issues associated with codependency in families of drug users”. Ciencia & Saude Coletiva 21 (1): sid. 101–107. doi:10.1590/1413-81232015211.20662014. ISSN 1678-4561. PMID 26816168. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26816168/. Läst 22 mars 2024. 

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy