| ||
 | ||
| Allmänt | ||
|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | Forskningsfartyg | |
| Fartygsklass | Special Purpose Ship | |
| Anropssignal | SGCD | |
| Registreringshamn | Fiskebäckskil | |
| Historik | ||
| Byggnadsvarv | August Pahl Schiffwerft | |
| Sjösatt | 1968 | |
| Tekniska data | ||
| Längd | 38,16 m | |
| Bredd | 9,10 m | |
| Djupgående | 4,0 m | |
| Deplacement | 370 Brt | |
| Kraftkälla | Caterpillar 3512 (år 2001) SISU Valmet 620 (år 2001) Volvo Penta TMD 102 (år 1995) | |
| Maximal hastighet | 11 knop | |
| Besättning | 4 | |
| Passagerare | 10-22, beroende på expeditionens längd | |
| Hytter | 9 | |
R/V Skagerak är ett tidigare svenskt forskningsfartyg som tillhörde dåvarande Sven Lovén centrum för marina vetenskaper. Fartyget har en maximal hastighet på elva knop och var normalt till sjöss två–fem dagar, men hade en uthållighet på omkring 14 dagar. 10–22 forskare och besättning på fyra–fem personer kan tas ombord. R/V Skagerak användes för fysisk, kemisk och biologisk oceanografisk forskning i Östersjön, Kattegatt, Skagerrak och östra Nordsjön. Fartyget användes också i undervisning.
Ombord på Skagerak finns både torr- och våtlaboratorium samt kranar och vinschar för användning av ADCP, CTD och Rosettvattenhämtare. För sedimentprover används bland annat gravitationslod, kolvlod, boxcorer, gemeni corer och multiple corer.[1]
- ^ Göteborgs universitet, (2017-08-18) Forskningsfartyg Skagerak Arkiverad 13 november 2017 hämtat från the Wayback Machine.