Rhythm and blues

Ej att förväxla med den modernare genren utvecklad i slutet av 1970-talet, se Samtida R&B

Rhythm and blues
R&B-sångaren Ruth Brown
Stilursprung	Blues Gospel
Kulturellt ursprung	1940-talet, USA
Instrument	bas - trumset - keyboard - Saxofon - Vokalmusik
Popularitet	Betydande från 1940 till 1960-talet; kultförklarad därefter
Påverkat	Funk, Ska, Soulmusik, Rock and roll
Relaterat Populärmusik - Slow jam - samtida R&B

Rhythm and blues, ofta förkortat till R&B eller R'n'B, är en genre av populärmusik med afroamerikanskt ursprung från 1940-talet i Chicago ^[1]. Termen användes från början av skivbolag för att beskriva inspelningar avsatt för afroamerikaner vid tidpunkten då "blues och jazz-baserade sånger i ökat tempo" blev mer och mer populära^[2].

Termen rhythm and blues har sedan dess genomgått ett antal förändringar i betydelse. I början av 1950-talet var det vanligtvis tillämpat på bluesplattorna. Från och med mitten av 1950-talet, efter denna musikstil bidragit till utvecklingen av rock and roll, användes termen "R&B" används för att hänvisa till musikstilar som utvecklades från och införlivade electric blues, liksom gospel och soul. Vid 1970-talet användes rhythm and blues som samlingsnamn för soul och funk. Vid slutet av 1980-talet utvecklades en nyare typ av R&B med influenser från flera olika genrer, och blev känd som "samtida R&B". Den kombinerar inslag av ursprunglig rhythm and blues, soul, funk, pop, hiphop och dance. Av populära R&B-sångare under 1900-talets senare hälft kan nämnas Prince^[3], Michael Jackson, Aretha Franklin, Chaka Kahn, och Luther Vandross.