Riksdag

Reichstagsgebäude i Berlin.
Sveriges riksdagshus, Stockholm.

Riksdag, ursprungligen i betydelsen "riksmöte", är ett politiskt möte där deltagarna representerar medborgarna i riket i syfte att ta ställning till frågor som gäller rikets inre och yttre angelägenheter. Numera är det den officiella benämningen på parlamenten i Sverige och Finland (finska Eduskunta). I vardagligt tal kallas ibland även riksdagshusen för "riksdagen".

Även i Danmark kallades parlamentet för riksdag (Rigsdagen) 1849-1953. I Tyskland har denna benämning (Reichstag) också använts. Därifrån härstammar begreppet: Tag betydde inte bara "dag" utan även "möte" på medeltida tyska och det tyska verbet tagen används än idag i betydelsen "sammanträda" när det gäller parlament. När Förbundsrepubliken Tyskland upprättades efter andra världskriget ändrades benämningen till Förbundsdagen (Bundestag).

Japans parlament skapades från början bland annat efter tysk och brittisk modell (med ett typiskt överhus eller herrehus av preussisk eller brittisk modell med olika adelsmän samt ett underhus). Det kallas 国会 (kokkai), vilket ungefär betyder riksdag. På engelska översätts det japanska begreppet till Diet (se Japans konstitution [engelskspråkig översättning]), vilket är ett ursprungligen latinskt ord som används i betydelsen riksdag på engelska.

Mot bakgrund av allmäneuropeisk definition har historikern Herman Schück ställt upp några villkor för att en representation ska kallas riksdag:[källa behövs]

  • Rikets medborgare ska företrädas av församlingen i geografiskt avseende.
  • Rikets medborgare ska representeras i socialt och ekonomiskt avseende.
  • Representationen ska företrädas genom grupper (stånd, hus, eller partier) så att samtliga grupper deltar i beslutsprocessen.
  • Församlingen ska ha kompetens så att den inte bara följer regeringen eller kungen.
  • Församlingen ska ha en kontinuitet och träffas regelbundet.

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy