Romerska republiken

För andra betydelser, se Romerska republiken (olika betydelser).

Romerska republiken
Res publica Romana RES PVBLICA ROMANA (latin)
← 509 f.Kr.–27 f.Kr. →
Flagga
Valspråk: Senatus Populusque Romanus (SPQR) Senaten och det romerska folket
Huvudstad	Rom
Språk	Latin
Religion	Romersk mytologi
Statsskick	Res Publica
Sista konsul	osäkert
Bildades	509 f.Kr.
– bildades ur	Romerska kungadömet
Upphörde	Gradvis år 44–27 f.Kr.
– uppgick i	Romerska kejsardömet
Areal	1 950 000 km² (50 f.Kr.)
Folkmängd	56 800 000 (25 f.Kr.)
Valuta	Aureus, Dinar, Sestertius, As

Romerska republiken var en period i Romerska rikets historia. Under republikens tid utvecklades Rom från en stadsstat bland många till ett imperium som i stort sett gjorde Medelhavet till ett romerskt innanhav. Det latinska uttrycket res publica kan närmast översättas med allmänna angelägenheter.^[1] Från republikens tidigare tid finns få eller inga skrivna källor, och dagens historieskrivning har att förlita sig dels på arkeologiska fynd, dels på berättelser som skrivits ned flera hundra år efter de påstådda händelserna. Den viktigaste av dessa romerska historieskrivare var Titus Livius, död år 17 e.Kr. Republikens senare tid finns beskriven av historiker som Polybios (omkring 200–120 f.Kr.) och dokumenterad genom samtida skrifter av olika slag.

Republiken grundades enligt traditionen då Roms siste kung Tarquinius Superbus störtades 509 f.Kr., och varade i över 450 år. Under republikens slutskede fördes flera inbördeskrig, som slutligen ledde till att Rom blev ett kejsardöme. Olika historiker ser olika tidpunkter som slutet för den romerska republiken: Mordet på Julius Caesar (44 f.Kr.), slaget vid Actium (31 f.Kr.) eller då Gaius Octavianus fick hederstiteln Augustus (27 f.Kr.).