Roots reggae

Roots reggae Roots & culture Traditionell reggae
Huvudgenre	Reggae
Stilursprung	Ska, rocksteady
Geografiskt ursprung	Kingston, Jamaica
Typiska instrument	Elbas, trummor, perkussion, rhythm guitar, elgitarr, keyboard, piano, orgel
Utvecklades åren	1968–1977
Har spelats	1968–idag
Popularitet i tiden	1968–ca 1984; 1998–idag
Scener	Kingston, Jamaica England Miami och amerikanska städer med många lokala band och årliga festivaler europeiska städer med många lokala band och årliga festivaler
Undergenrer	Rocksteady, skinhead reggae, versions (instrumentala specialversioner som utvecklades till Dubreggae och/eller användes till toasting), lovers rock, one drop, rockers.
Framträdande artister [1]	The Abyssinians, Delroy Denton, The Heptones, Jacob Miller, Bob Marley, Freddie McGregor, Junior Murvin, Max Romeo, Peter Tosh, The Upsetters, Delroy Wilson, Desmond Dekker, Laurel Aitken, Roland Alphonso, Horace Andy, Gregory Isaacs, Black Uhuru med Don Carlos, Puma Jones och Michael Rose, Jimmy Cliff, Culture, Gladiators, Mighty Diamonds, Misty In Roots, Lee "Scratch" Perry, Junior Reid, Garnett Silk, Sly & Robbie, Burning Spear, Bunny Wailer, U Roy, Everton Blender, Alpha Blondy, Ken Boothe, Dennis Brown, Chezidek, Lucky Dube, Marcia Griffiths, Israel Vibration, I Roy, The Itals, Ziggy Marley, Stephen Marley, Damian Marley, Judy Mowatt, Steel Pulse, UB40, Big Youth, Turbulence

Roots reggae är den systemkritiska, rastafarianska 1970-talsreggaen. Den är kanske den mest internationellt kända typen av reggae. Den utvecklades i Kingston, Jamaica med början 1968 och kallades i omkring 20 år kort och gott för reggae. Texterna fokuserar på de förtrycktas förhållanden, på inneboende fel i det nuvarande politiska, ekonomiska och sociala systemet på både lokal och global nivå. Den religiösa lyriken tar nu, liksom på 1970-talet, upp tråden att räddning finns tillgänglig för människan genom ett liv tillägnat Jah, men roots reggaens internationalisering har mer och mer lett till att textförfattarna även kan tänka sig icke-svarta i Jahs rike Zion.

Namnet "roots reggae" myntades först i slutet av 1980-talet när annan reggaebaserad musik såg dagens ljus. IT-utvecklingen på musiksidan förde med sig ett nytt sound dominerat av programmerbara keyboards och syntar, möjligheterna till sampling, samt trummaskiner. Denna stil kom att kallas för ragga, och raggan och dess artister blev snart en del av dancehallmusiken. Den första betydelsefulla raggalåten anses vara Wayne Smiths "Under Me Sleng Teng", producerad av King Jammy 1985 på en Casio MT-40 synthesizer. Ragga blev snart en del av dancehallkulturen (även om långt ifrån all dancehall baseras på digitalt producerad musik.^[2]