Rottnan (på norska Rotna) är en 110 kilometer lång älv som har sina källor nära Hof Finnskog i Solør, Norge. Den mynnar ut i Mellanfryken vid Rottneros i Värmland. Avrinningsområdet är på 967,9 km²[1] totalt, varav 261 km²[2] i Norge. Vid mynningen är medelvattenföringen 12,9 m³/s samt medelhögvattenföringen 63 m³/s.[3] Rottnaälven är det största biflödet till Norsälven.
Älven har fått sitt namn av det fornsvenska ordet rotn, vilket betyder "den rytande".[4]
Rottnan hade strax innan mynningen tre fall, dessa var i tur och ordning: Skarpedsfallet med ca 10 meters fallhöjd, Jägerforsen med ca 4 meters fallhöjd och Rottnafallet med ca 26 meters fallhöjd. Fallen är sedan 1927 utbyggda för vattenkraft.[5] 1987 byggdes Rottnan ut ytterligare liksom Granån och Kymsälven genom Kymmenprojektet.
Älven hyser även en egen storvuxen stam av öring kallad "rottnaöring". Sedan sommaren 2008 pågår ett biotopvårdsprojekt i syfte att återställa bottenstrukturen efter de rensningsåtgärder som utfördes då älven användes för timmerflottning.[6]
För ca 9000 år sedan var Rottnan ett betydligt större vattendrag när inlandsisen smälte i området. Rottnan var då en isälv som sträckte sig norröver till vattendragen Kynna, Julussa, Rena och Flisa i Norge. Vattnet strömmade i en tunnel under isen och trycktes uppåt från byn Velta vid Flisaälven till Dulpetorpet, för att sen följa Rottnadalen söderut in i Sverige. Smältvattensavsättningarna i form av rullstensåsar längs dalgången är enorma och unika för Norge.[7]
I Sverige finns det också lämningar efter isälven. Från sjön Rottnen och ca 10 kilometer norrut är Rottnan och dess omgivning klassad som riksintresse för naturvård och benämns som Gräsmarksdeltat. Det är ett fossilt isranddelta med bland annat nipor som vid Rottnans inlopp i Rottnen övergår i nutida delta.[8]
Rottnans mynning i Mellanfryken är gammal kulturbygd med gravfält och gravhögar som Öjers Grav samt stensättningar. Rottneros herrgård ligger norr om mynningen och Öjerviks Herrgård söder om mynningen.
- ^ http://www.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/109B162B-F00C-415C-9040-1F0BECCFA8C8/0/norsalven_108.pdf[död länk]
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 november 2010. https://web.archive.org/web/20101128015710/http://nve.no/no/Vann-og-vassdrag/Verneplan-for-vassdrag/Verneplanarkiv/Hedmark-arkiv/3121-Rotna/. Läst 22 februari 2010.
- ^ [1] SMHI vattenföring
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
- ^ ”Vattenkraft, utgåva 7”. Svensk Energi. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100825032712/http://www.svenskenergi.se/upload/Skola/filer/vatt16_28.pdf. Läst 6 december 2009.
- ^ ”Fiske i Gräsmark”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090821025020/http://fiskeigrasmark.se/. Läst 6 december 2009.
- ^ Jakob Ryen, Rotna, sid.4.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210127061717/https://sunne.se/upload/Milj%C3%B6_H%C3%A4lsa/Dokument/Naturv%C3%A5rd_strategi/Naturvardsprogram_programdel.pdf. Läst 7 januari 2022.