Sigismund av Ungern

Sigismund av Ungern
Sigismund av Ungern.
Målning av Albrecht Dürer.
Född14 februari 1368[1][2]
Prag[1][2]
Död9 december 1437[3] (69 år)
Znojmo[4], Tjeckien
BegravdKatedralen Jungfru Marie himmelsfärd i Oradea
Medborgare iTysk-romerska riket och Ungern
SysselsättningMonark
Befattning
Kurfurste, Markgrevskapet Brandenburg (1378–1388)
Kung av Ungern (1387–1437)[5]
Romersk kung (1411–1437)
Kurfurste, Markgrevskapet Brandenburg (1411–1415)
Kung av Böhmen (1419–1437)
Hertig av Luxemburg (1419–1437)
Tysk-romersk kejsare (1433–1437)
MakaMaria av Ungern
(g. 1385–1395)[6]
Barbara av Celje
(g. 1405–1437)[6]
BarnN. av Luxemburg, prins av Ungern (f. 1395)[7]
János Hunyadi (f. 1407)
Elisabeth av Böhmen (f. 1409 och 1409)
FöräldrarKarl IV
Elisabet av Pommern
SläktingarMargareta av Böhmen (syskon)
Katarina av Luxemburg (syskon)
Wenzel IV av Böhmen (syskon)
Anna av Böhmen (syskon)
Albrekt III, hertig av Österrike
Jobst av Mähren
Johan III av Nürnberg
Albrekt II av Tyskland
Kasimir IV av Polen
Margareta av Thüringen
Vladislav II av Böhmen och Ungern
Utmärkelser
Den gyllene rosen (1415)
Strumpebandsorden
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Sigismund, född 15 februari 1368 i Nürnberg, död 9 december 1437 i Znaim, Mähren, av huset Luxemburg, var kurfurste av Brandenburg 1378–1388 och 1411–1415, kung av Ungern från 1387, romersk kung från 1411, kung av Böhmen från 1419, kung av Lombardiet från 1431 samt tysk-romersk kejsare från 1433 till sin död.

  1. ^ [a b] Jakob Wencker, Collecta archivi et cancellariӕ jura (på latin), Johann Reinhold I. Dulssecker, 1715, s. 126.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Rudolf Knott, Ein Beitrag zur Geschichte der Beziehungen der Luxemburger in Böhmen zu den Gonzaga in Mantua (på German (traditional orthography)), vol. 39, 3, Mittheilungen des Vereins für Geschichte der Deutschen in Böhmen, 1901, s. 273-274.[källa från Wikidata]
  3. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 27 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ Jenő Horváth & Zsuzsa Gáspár (red.), Királyok könyve, Officina Nova, 1997, s. 70, ISBN 963-548-580-8.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, mek.oszk.hu .[källa från Wikidata]

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy