Sivert Andreas Nielsen | |
Sivert Andreas Nielsen, 1892. | |
Född | 8 oktober 1823[1][2] Brønnøysund, Norge |
---|---|
Död | 18 augusti 1904[1][2] (80 år) Christiania |
Medborgare i | Norge |
Sysselsättning | Politiker |
Befattning | |
Stortingspresident Kommunstyrelsens ordförande i Brønnøy Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1859–1861, Nordlands amt (1859–1861)[3] Suppleant till Stortinget Stortingets mandatperiod 1862–1864, Nordlands amt (1862–1864)[4] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1865–1867, Nordlands amt (1865–1867)[5] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1868–1870, Nordlands amt (1868–1870)[6] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1871–1873, Nordlands amt (1871–1873)[7] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1874–1876, Nordlands amt (1874–1876)[8] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1877–1879, Nordlands amt (1877–1879)[9] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1880–1882, Nordlands amt (1880–1882)[10] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1883–1885, Nordlands amt (1883–1885)[11] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1886–1888, Nordlands amt (1886–1888)[12] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1889–1891, Nordlands amt (1889–1891)[13] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1892–1894, Nordlands amt (1892–1894)[14] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1895–1897, Nordlands amt (1895–1897)[15] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1898–1900, Nordlands amt (1898–1900)[16] | |
Politiskt parti | |
Venstre | |
Barn | Sigvard Nielsen (f. 1871) Konrad Nielsen (f. 1875)[17] August Nielsen (f. 1877) |
Utmärkelser | |
Sankt Olavs orden | |
Redigera Wikidata |
Sivert Andreas Nielsen, född den 8 oktober 1823 i Brønnøy, död den 18 augusti 1904 i Kristiania, var en norsk politiker. Han var far till språkvetaren Konrad Nielsen.
Nielsen blev 1840 folkskollärare och 1876 postexpeditör, och var 1886-1897 postmästare i Bodø. Han valdes 1859 till stortingsman för Nordlands amt och omvaldes till alla storting 1865-1900, där han var medlem av en rad kommittéer och sedan 1881 var odelstingets och sedan 1885 stortingets president. Under riksrättssaken mot ministeriet Selmer 1883-1884 var han medlem av aktionskommittén och 1895-1897 var han ledamot av tredje unionskommittén. 1897 tilldelades han som ett erkännande av hans framstående deltagande i stortingsarbetet en "nationalbelöning" på 6 000 kronor årligen.
Nielsen tillhörde vänstern, under senare år i starkt moderat riktning. 1887, 1891 och 1893 uppmanades han att ingå i statsrådet eller själv bilda regering, men han hörsammade inte uppmaningen. Han tillhörde den norska politikens ledande krafter under 1800-talets sista mansålder.