 | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Län | Västra Götalands län Örebro län |
| Kommun | Degerfors kommun |
| Gullspångs kommun | |
| Kristinehamns kommun | |
| Laxå kommun | |
| Landskap | Värmland Västergötland |
| Socken | Nysund, Rudskoga, Södra Råda, Amnehärad, Hova, Finnerödja |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 58°59′10″N 14°16′43″Ö / 58.98598°N 14.27862°Ö |
| SWEREF 99 TM | 6538715, 458539 |
  Skagern
| |
 Karta över sjön Skagern. | |
| Mått | |
| Areal | 132 km² [1] |
| Höjd | 68 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 104 km [2] |
| Medeldjup | 26,8 m [1] |
| Maxdjup | 77 m [1] |
| Volym | 3,32162 km³ [1] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Göta älvs huvudavrinningsområde (108000) |
| Utflöde | Gullspångsälven |
| Utflöde (lokalt namn) | Liälven |
| VattendragsID (VDRID) | 654513-140127 |
| Status[1] | |
| Ekologisk status | .svg){kind=small} Måttlig |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | .svg){kind=small} God |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning | .svg){kind=small} Nej |
| Övergödning | Nej |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
| Främmande arter | .svg){kind=small} Ja |
| Flödesförändringar | Ja |
| Källa | VISS (SE654174-140266) |
| Övrigt | |
| SjöID | 654174-140266 |
| ID vattenförekomst | SE654174-140266 |
| Vattenytans ID (VYID) | 654148-141223 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Västerhavet (SE5) |
| Limnisk ekoregion | Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavets avrinningsområde, under 200 m ö.h. |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 654054-140286 |
| Namn | Utloppet av Skagern |
| Areal | 302,31 km² |
| Vattenytor | 132,29 km² |
| Sjöprocent | 43,76 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 5 026,15 km² |
| Biflödesordning | 2 |
| Utflöde | Gullspångsälven (Liälven) |
| VattendragsID (VDRID) | 654513-140127 |
| Avstånd till havet | 230 km |
| Medelhöjd | 83 m ö.h. |
| Område nedströms | 654381-140201 |
| Källor | [3][4][5] |
Skagern är en insjö på gränsen mellan Närke, Värmland och Västergötland, delvis belägen i Tiveden, och ingår i Göta älvs huvudavrinningsområde. Den är belägen 69 meter över havet och 25 meter över Vänern. Dess areal är 132 kvadratkilometer, varav i Västra Götalands län 69, i Värmlands län 39 och i Örebro län 23. Det gör Skagern till Sveriges nittonde största sjö[6]. Sjön, som från norr till söder har en längd av omkring 20 kilometer och vars bredd i allmänhet uppgår till nära 10 kilometer, upptar från norr Svartälven eller Letälven och från söder flera från Tiveden kommande åar. Genom Gullspångsälven förs dess vatten västerut till Vänern. Omgivningarna är i allmänhet bergiga och skogklädda. Tiveden har tre stora sjöar: Viken, Unden och Skagern.
Redan under Gustav Vasas tid fanns en lastageplats vid Refsten vid Skagerns norra strand, varifrån osmundsjärn skeppades över Skagern till sjöns södra del varifrån det transporterades vidare ned till Vänern. Sedan Skagersholms bruk anlagts på 1600-talet skeppades stångjärn över Skagern ned till Årås varefter det lastades över till vänerskutor. Det har även flottats timmer över Skagern och vidare ned i Gullspångsälven. I slutet av 1800-talet gick ångbåten Skagern i trafik på sjön. Den gjorde mestadels lustfärder. Sedan Laxå bruk 1901 låtit anlägga en smalspårig järnväg mellan Finnerödja station vid Västra stambanan och Skagersholms lastbrygga sattes ångbåten Viktoria i trafik på sjön för att transportera timmer och andra varor åt Laxå bruk.[7]
1916 fick elkraftbolaget Gullspång-Munkfors, mot strandägarnas protester, genom kung Gustaf V:s dom tillåtelse att reglera sjön, varigenom kraftmängden ökades med omkring 3 500 hästkrafter. Regleringshöjden blev omkring 1,6 meter, motsvarande en vattenmassa av 200 miljoner kubikmeter. Regleringen torde vara dåtidens största som för vattenkraftsändamål förekommit i Sverige.
Namnets äldsta kända form är Scaður från början av 1300-talet. Detta tros komma av ett ord med betydelsen "välla fram". Stavningen med g dyker först upp på 1600-talet.[8]
- ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ Lista över Sveriges största sjöar
- ^ Sveriges inre vattenvägar band IV s. 136-146.
- ^ Svenskt ortnamnslexikon (2003) sidan 275.