Skorpioner

För andra betydelser, se Skorpion.

Skorpioner
Androctonus crassicauda
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Leddjur Arthropoda
Understam	Palpkäkar Chelicerata
Klass	Spindeldjur Arachnida
Ordning	Skorpioner Scorpiones
Vetenskapligt namn
§ Scorpiones
Auktor	Latreille, 1810
Familjer
Bothriuridae Simon, 1880 Buthidae C.L. Koch, 1837 Caraboctonidae Kraepelin, 1905 Chactidae Pocock, 1893 Chaerilidae Pocock, 1893 Euscorpiidae Laurie, 1896 Hemiscorpiidae Pocock, 1893 Iuridae Thorell, 1876 Microcharmidae Lourenço, 1996 Pseudochactidae Gromov, 1998 Scorpionidae Latreille, 1802 Superstitioniidae Stahnke, 1940 Vaejovidae Thorell, 1876
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Skorpioner (Scorpiones) är en ordning i klassen spindeldjur. Skorpioner som grupp har existerat i över 400 miljoner år och det finns cirka 1750 beskrivna nu levande arter^[1]. Från fossila lämningar känner man till 111 utdöda arter.^[2]

Skorpioner kännetecknas av att den producerar gift, både för försvar och för att kunna fånga byten. Kroppen är uppdelad i två huvudsakliga delar, framkropp och en segmenterad bakkropp i vars spets det sitter en gifttagg. De har ett hårt yttre skelett, två stycken gripklor och fyra par gångben. Alla skorpioner är rovdjur. De flesta lägger sig i bakhåll och väntar på att ett lämpligt byte skall komma tillräckligt nära för att kunna fångas, men det finns även en del som jagar mer aktivt.

Skorpioner förekommer i tropiska, subtropiska och varmare tempererade områden världen över, söder om 49° N latitud, utom på Nya Zeeland och Antarktis. De lever i många olika habitat, från regnskogar till öknar.

Den största artrikedomen finns i tropikerna och vissa av de tropiska arterna uppnår betydande storlek. En av de största arterna är Heterometrus swammerdami, som kan bli upp till 23 centimeter lång. De i södra Europa förekommande arterna är betydligt mindre. Allra minst är den i Mexiko levande arten Typhlochactas mitchelli, som endast blir ca 9 millimeter lång.^[3][4]