Slaget vid Marne

För slaget vid Marne 1918, se Andra slaget vid Marne.

Första slaget vid Marne Del av västfronten under första världskriget Franska soldater väntar för anfall i ett dike. Ägde rum 5 september - 12 september 1914 Plats Floden Marne nära Paris, Frankrike Resultat Avgörande allierad seger[1] Stridande  Frankrike  Storbritannien  Tyskland Befälhavare och ledare Joseph Joffre Michel Maunoury Joseph Gallieni Sir John French Franchet d'Esperey Ferdinand Foch Fernand de Langle Helmuth von Moltke Karl von Bülow Alexander von Kluck Hertigen av Württemberg Styrka 1 071 000 1 485 000 (den 2 augusti) Förluster 263 000 varav 81 700 döda 1700 döda britter 256 000 varav 67 700 döda v • r Stora reträtten Maubeuge – Le Cateau – St. Quentin – Marne I – Aisne I

v • r Västfronten under första världskriget Liège – Gränserna – Marne I – Antwerpen – Kapplöpningen till havet – Ypern I – Champagne I – Ypern II – Artois II – Champagne II – Loos – Artois III – Verdun – Somme – Arras – Aisne II – Messines – Ypern III – Cambrai – Våroffensiven – Hundradagarsoffensiven

Slaget vid Marne (franska: 1re Bataille de la Marne), var ett slag under första världskriget som utkämpades 5-12 september 1914. Slaget resulterade i en allierad seger mot den tyska armén under stabschef Helmuth von Moltke d.y.. Slaget avslutade den månadslånga tyska offensiven som påbörjade kriget och som nått utkanten av Paris. Motattacker av sex franska fältarméer och en brittisk armé längs floden Marne tvingade den tyska kejserliga armén att överge sina försök på Paris och retirera nordost vilket kom att bädda för fyra år av skyttegravskrig på västfronten.^[2]