Slaget vid Svensksund

Denna artikel handlar om sjöslaget vid Svensksund 1790. För sjöslaget på samma plats 1789, se Slaget vid Svensksund (1789).

Slaget vid Svensksund
Del av Gustav III:s ryska krig
Slaget vid Svensksund Oljemålning av Johan Tietrich Schoultz.
Ägde rum 9–10 juli 1790 Plats Svensksund, utanför Kotka i nordöstra Finska viken 60°26′00″N 26°57′30″Ö / 60.43333°N 26.95833°Ö / 60.43333; 26.95833 Resultat Avgörande svensk seger
Stridande
Sverige	Kejsardömet Ryssland
Befälhavare och ledare
Gustav III Carl Olof Cronstedt	Karl av Nassau-Siegen
Styrka
275 fartyg[1] 450 kanoner[2] 14 000 man[1]	200[3]–274[4] fartyg 850–1 000 kanoner[5] 18 500 man[6]
Förluster
6 fartyg[7] 171 döda[8] 500 sårade[9]	50–80 fartyg[10][11] 4 000 döda och sårade[12] 6 000 tillfångatagna[7][12]

Slaget vid Svensksund eller andra slaget vid Svensksund var ett sjöslag som ägde rum i Svensksund (finska: Ruotsinsalmi, ryska: Роченсальм, Rotjensalm) utanför dagens Kotka vid Finska vikens nordöstra kust mellan 9 och 10 juli 1790, och som blev den sista militära drabbningen under Gustav III:s ryska krig mellan 1788 och 1790. Slaget utkämpades mellan Arméns flotta (oftast kallad "skärgårdsflottan") och den ryska flottan. Båda flottorna bestod till stor del av galärer, och det var ett av de sista sjöslagen där galärer deltog.

Under krigets tredje år försökte den svenska flottan, under befäl av kung Gustav III att anfalla den ryska huvudstaden Sankt Petersburg. Företaget misslyckades och både den svenska linjeflottan och skärgårdsflottan blev instängd i Viborgska viken av ryska örlogseskadrar. Den 3 juli 1790 genomförde den svenska flottan en framgångsrik utbrytning, vilket senare kom att kallas för Viborgska gatloppet, och räddades från att förstöras av den ryska flottan. Ryssarna under prins Karl av Nassau-Siegens ledning jagade efter den svenska skärgårdsflottan, som tog ställning mellan öarna i Svensksund.

Den 9 juli försökte den ryska skärgårdsflottan anfalla och med ett slag förinta den svenska skärgårdsflottan. Ryssarna upplevde stora svårigheter i striderna mot svenskarnas starka ställning, såsom ogynnsamma vindar och utmattade ryska fartygsbesättningar, i kombination med Nassaus högmodiga ledarskap. Slaget slutade med ett katastrofalt nederlag för Ryssland, där ryssarna förlorade en tredjedel av sin flotta, samtidigt som svenskarnas förluster var minimala.

Slaget vid Svensksund anses vara Sveriges största marina seger någonsin och var en direkt orsak till att kriget kort därefter avslutades genom fredsfördraget i Värälä, där ingendera sida hade vare sig vunnit eller förlorat markområden.^[13] Med tanke på antalet krigsfartyg som deltog betraktas sjöslaget också som det största i Östersjöns historia.^{[14][15][16][17]}