Slaget vid Waterloo

Slaget vid Waterloo
Del av Fälttåget vid Waterloo
Slaget vid Waterloo av William Sadler II.
Ägde rum 18 juni 1815 Plats Waterloo, då del av Nederländerna; dagens Belgien; 15 km söder om Bryssel Resultat Avgörande koalitionsseger Slutet för sjunde koalitionen
Stridande
Franska kejsardömet	Sjunde koalitionen: Storbritannien Preussen Kungariket Hannover Nederländerna Hertigdömet Nassau Hertigdömet Braunschweig-Lüneburg
Befälhavare och ledare
Napoleon Bonaparte Michel Ney	Hertigen av Wellington Gebhard Leberecht von Blücher
Styrka
50 700 trupper 14 390 ryttare 8 050 artillerister och ingenjörer 252 kanoner	Wellingtons armé: Storbritannien: 25 000 britter och 6 000 tyskar (King's German Legion) Nederländerna: 17 000 Hannover: 11 000 Braunschweig: 6 000 Nassau: 3 000 156 kanoner Blüchers armé: Preussen: 50 000
Förluster
24 000–26 000 döda, inkluderat 6 000–7 000 tillfångatagna 15 000 saknade	Wellingtons armé: 3 500 döda 10 200 skadade 3 300 saknade Blüchers armé: 1 200 döda 4 400 skadade 1 400 saknade Totala förluster: 4 700 döda 14 600 skadade 4 700 saknade

Slaget vid Waterloo (franska: [watɛʁˈlo]) var ett fältslag som stod den 18 juni 1815 i Belgien mellan den franske kejsaren Napoleon på ena sidan, och Storbritannien, Preussen, Hannover, Braunschweig och Nederländerna på den andra. Napoleon besegrades vilket innebar slutet på Napoleonkrigen.