Snorre Sturlasson | |
Illustration av Christian Krohg till Heimskringla. | |
Född | ca 1179 Hvammur |
---|---|
Död | 23 september 1241 (61–62 år), dödad av sin svärson Gissur Thorvaldsson Reykholt |
Yrke | Hövding, lagman, politiker, historiker, författare och skald |
Nationalitet | Islänning |
Språk | Isländska |
Verksam | Medeltiden |
Noterbara verk | Den yngre Eddan (1222-1223), Heimskringla, och tillskrivs ibland Egil Skallagrimssons saga |
Make/maka | Gift 1199 med hövdingadottern Herdis Bersedotter från herrgården Borg. Gift 1224 med Hallveig Ormsdotter |
Partner | Gudrun, Oddny, Thuridur. |
Barn | Jon murtur Snorresson, Orökja Snorresson, Halbera g.m. Árni óreiða Magnússon, Tordis g.m. Torvald Vatnsfjording, Ingeborg g.m. Gissur Thorvaldsson Sturla Snorresson |
Släktingar | Föräldrar var den isländske hövdingen Sturla Tordsson och Gudny Bödvarsdotter |
Influenser | Skule Torsteinsson, Snorres fosterfar hövdingen Jón Loftsson på Odde |
Webbplats | http://www.snorrastofa.is/ |
Snorre Sturlasson (en svensk namnform för fornnordiska och isländska Snorri Sturluson), född omkring 1179, död 23 september 1241, var en isländsk adelsman, hövding, lagman, politiker, historiker, författare och skald. Han betraktas som författare till Den yngre Eddan, vilken är en handbok i skaldekonst och lärobok i nordisk mytologi, författad omkring 1220, samt Heimskringla, en bok som skildrar främst Norges kungar fram till och med år 1177. Han tillskrivs också stundom Egil Skallagrimssons saga. Snorre Sturlasson var två gånger lagsagoman på det isländska Alltinget, en mycket förnäm position i dåtidens isländska samhälle. I Norge utnämndes han 1218 till lendmann av kung Håkon Håkonsson och hans medregent Skule Bårdsson. 1239 blev han av Skule utnämnd till jarl av Island. Snorre var mycket inblandad i sin samtids politik, vilket också drog in honom i konflikter, och han dödades 1241 eftersom han varit inblandad i norske hertigen Skule Bårdssons uppror (1239–1240) mot den norske kungen Håkon Håkonsson.