Stora Torget är ett det centrala marknadstorget i Gamla staden i Hjo.
Hjo fick sina stadsprivilegier under 1400-talet och grundstrukturen för tomter och gator i Gamla stan finns kvar från medeltiden. Söder om Hjoån möttes den nord-sydliga landsvägen utmed Vättern och infartsvägen västerifrån, och ett marknadstorg växte upp vid vägskälet. Den ursprungliga kyrkan i Hjo vid torget kan ha uppförts någon gång vid slutet av 1200-talet eller i början av 1300-talet. Vägarna finns kvar i dagens gatunät: Hamngatan mot norr och Askersund, Torggatan mot väster och Västergötlands slättbygder samt Långgatan mot söder och Jönköping.
Stora Torget är ett av de äldre svenska småstadstorg som mest behållit sin gamla prägel. Den äldsta kända kartan över Hjo från 1696 visar marknadstorget, kyrkan och rådstugan i centrum och de tre landsvägarna som strålar ut från stadskärnan. Den medeltida staden bebyggdes med träbyggnader på ofta långsmala tomter i kvarter runt torget. Medeltida byggnader, ofta i liggtimmer, uppfördes vid denna tid med uthus och bodar som vette ut mot gatorna och bostadshusen inne på gårdarna.
Kring torget byggdes de förnämsta hantverksgårdarna och även några större köpmannagårdar. Dessa har över tiden dominerat torgmiljön. Under sent 1800-tal inrymdes detaljhandel i husens bottenvåningar mot torget i flertalet bostadshus. Rådhuset har också ledat vid torget. Ett fåtal nya byggnader har tillkommit under 1900-talet, bland annat Stadshuset 1936–1938, men den nya byggnaderna har med något undantag anslutit till torgets småstadskaraktär.
Den senaste omgestaltningen av Stora Torget gjordes 2011/2012, då det gjordes om till ett gångfartsområde, och belades med gatsten i sin helhet utan kantsten för särskilda trottoarer. Antalet uppställningsplatser för bilar minskades.
På torget står en fontänskulptur i brons av David Wretling, Kvinnan vid brunnen från 1963, som var det första offentliga konstverket i staden.[1] År 2012 placerades där också en kompassros i granit, skapad av Per-Göran Ylander.