| Svenska Akademiens stora pris | |
| Utdelare | Svenska Akademien |
|---|---|
| Land | Sverige |
| Första utdelning | 1786 |
| Återkommande | Sporadiskt |
Svenska Akademiens stora pris är Akademiens förnämsta pris. Det instiftades 1786 av Gustav III. Belöningarna vid Svenska Akademiens tävlingar var från början två "skådepenningar" (medaljer) i guld med värdet 26 dukater, en för skaldekonst och en för vältalighet, samt två medaljer i silver (mindre priset). Från 1870 blev stora priset en guldmedalj, värd 400 kronor, vilket 1898 höjdes till 800 kronor.[1]
Vid den första tävlingen, som utlystes vid instiftelsen 5 april 1786, var ämnena i skaldekonst "Konung Gustaf Adolfs anträde till regeringen" och i vältalighet "Äreminne över riksrådet och fältmarskalken Lennart Torstenson". Stora priset i vältalighet gick till en uppsats som skrivits anonymt. Det visade sig dock, i slutet av 1787, att Gustav III själv var författaren![2]
Tävlingarna om stora och mindre priset blev inte den framgång som Gustav III hade hoppats på. Priset framstod inte som lockande för de bästa författarna, men desto mer för amatörerna. Många tävlingsbidrag var medelmåttiga. Efter 1830 avtog entusiasmen, men det var först 1910 som Erik Axel Karlfeldt föreslog att tävlingarna skulle avskaffas, speciellt som de framstod som löjliga vid sidan av Nobelpriset. En kommitté avgav ett betänkande 1914, med resultatet att mindre priset avskaffades, liksom uppdelningen i skaldekonst och vältalighet. Tävlingsmomentet upphörde slutligen 1940. Men ända sedan 1820-talet har Stora priset även utdelats utan tävlan.[3]
Nedan förtecknas mottagarna av Stora och mindre priset.[4]
- ^ Svenska akademien i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
- ^ Bo Svensén, Svenska Akademien från Gustaf III till våra dagar (1998), s. 95, ISBN 91-1-300568-5.
- ^ Svensén (1998), s. 101-103.
- ^ Svenska Akademiens handlingar ifrån år 1886 : 92 (1986), sid. 43–48.