Norges storting Stortinget | |
Typ | |
---|---|
Utformning | Enkammarsystem |
Ledning | |
Stortingspresident | Masud Gharahkhani (Ap) |
Struktur | |
Antal platser | 169 |
Politiska grupper | Regeringen (76)
Arbeiderpartiet (48)
Senterpartiet (28)
Opposition till vänster (24) Rødt (8)
Opposition till höger (68) Høyre (36)
Fremskrittspartiet (21)
Venstre (8)
Övrig opposition (1) Pasientfokus (1) |
Val | |
Valsystem | Proportionellt |
Senaste valet | 13 september 2021 |
Nästa val | 8 september 2025 |
Mötesplats | |
Stortingssalen | |
Stortingsbyggnaden | |
Webbplats | |
Stortinget |
Norge |
Denna artikel är en del i serien om: |
|
Parlament
Lokalförvaltning
Utrikespolitik
|
|
Stortinget är sedan 1814 den lagstiftande församlingen i Norge. Det består av 169 representanter valda från 19 valkretsar (fylkena). Enligt Norges grundlag § 49 är Stortinget ”folkets” instrument för att utöva den lagstiftande makten. Stortingsval hålls vart fjärde år. Rösträtt har i stort sett alla norska medborgare som kommer att fylla eller har fyllt 18 år under eller före valåret.
Vid sidan av lagstiftningsarbetet hör också utövande av finansmakten (skatter, avgifter, statsbudgeten), kontroll av den verkställande makten (regeringen) och debatt av allmänna politiska spörsmål som utrikespolitik och reformer till Stortingets uppgifter. Norge har ett parlamentariskt system, som innebär att regeringen i de flesta fall är ansvarig inför Stortinget, vilket i Norges fall uttrycks i att statsråd (regeringens ledamöter) som förlorat Stortingets förtroende måste avgå.
De uppgifter och den myndighet Stortinget har som saknar explicit stöd i grundlagen, betraktas ha stöd i konstitutionell sedvanerätt.