Stortinget

Norges storting Stortinget
Typ
Utformning	enkammarsystem
Ledning
Stortingspresident	Masud Gharahkhani (Ap)
Struktur
Antal platser	169
Politiska grupper	Regeringen (76)    Arbeiderpartiet (48)    Senterpartiet (28) Opposition till vänster (24)    Sosialistisk Venstreparti (13)    Rødt (8)    Miljøpartiet De Grønne (3) Opposition till höger (68)    Høyre (36)    Fremskrittspartiet (21)    Venstre (8)    Kristelig Folkeparti (3) Övrig opposition (1)    Pasientfokus (1)
Val
Valsystem	proportionellt
Senaste valet	13 september 2021
Mötesplats
Stortingsbyggnaden Oslo
Webbplats
[http://www.stortinget.no

Norge

Denna artikel är en del i serien om: Politik i Norge

Konstitution Monarki Kung Harald V Kronprins Haakon Regering Norges kabinett Statsminister (Lista) Jonas Gahr Støre Regering Regeringen Støre Parlament Stortinget Stortingspresident Masud Gharahkhani Politiska partier Politiker (kategori) Val 2021 års stortings 2019 års lokal 2017 års stortings 2015 års lokal 2013 års stortings 2011 års lokal 2009 års stortings 2007 års lokal 2005 års stortings 2003 års lokal 2001 års stortings 1999 års lokal Lokalförvaltning Fylken Kommuner Sametinget Utrikespolitik Utrikespolitik Relationer med EU Diplomatiska beskickningar

Atlas  v • r

Stortinget är sedan 1814 den lagstiftande församlingen i Norge. Det består av 169 representanter valda från 19 valkretsar (fylkena). Enligt Norges grundlag § 49 är Stortinget ”folkets” instrument för att utöva den lagstiftande makten. Stortingsval hålls vart fjärde år. Rösträtt har i stort sett alla norska medborgare som kommer att fylla eller har fyllt 18 år under eller före valåret.

Vid sidan av lagstiftningsarbetet hör också utövande av finansmakten (skatter, avgifter, statsbudgeten), kontroll av den verkställande makten (regeringen) och debatt av allmänna politiska spörsmål som utrikespolitik och reformer till Stortingets uppgifter. Norge har ett parlamentariskt system, som innebär att regeringen i de flesta fall är ansvarig inför Stortinget, vilket i Norges fall uttrycks i att statsråd (regeringens ledamöter) som förlorat Stortingets förtroende måste avgå.

De uppgifter och den myndighet Stortinget har som saknar explicit stöd i grundlagen, betraktas ha stöd i konstitutionell sedvanerätt.