Back Судан Abkhazian Sudan ACE Судан ADY Soedan Afrikaans Sudan ALS ሱዳን Amharic Sudan AMI Sudán AN Sudan ANG सूडान ANP

Sudan

För andra betydelser, se Sudan (olika betydelser).

Republiken Sudan
جمهورية السودان
Jumhuriyat as-Sudan
Republic of the Sudan
Flagga Statsvapen
Valspråk: النصر لنا (An-Nasr Lana)
"Segern är vår"
Nationalsång: Vi är Guds och vårt lands armé
نحن جند للہ جند الوطن (Arabiska)
läge
HuvudstadKhartoum[1]
Största stad Omdurman
Officiella språk Arabiska, Engelska[2]
Statsskick Republik
 -  President Abdel Fattah Abdelrahman al-Burhan (2021)
 -  Premiärminister Osman Hussein (2022)
Nationalförsamling Lagstiftande övergångsråd
Självständighet Från Storbritannien och Egypten 
 -  Erkänd 1 januari 1956 
Area
 -  Totalt 1 861 484 km²[3] (17:e)
 -  Vatten (%) 5 %
Demografi
 -  2021 års uppskattning 46 751 152[3] (32:a)
 -  Befolkningstäthet 25,1 inv./km² 
BNP (PPP) 2022 års beräkning
 -  Totalt 207,3 miljarder USD[4] (71:a)
 -  Per capita 4 442 USD[4] (152:a)
BNP (nominell) 2022 års beräkning
 -  Totalt 31,5 miljarder USD[4] (105:e)
 -  Per capita 674 USD[4] (185:e)
Ginikoefficient (2014) 34,2 %[5] 
HDI (2021) ▲ 0,508[6] (172:a)
Valuta Sudanesiskt pund (SDG)
Tidszon EAT (UTC+2)
Datumformat dd/mm/yyyy
Kör på Höger
Nationaldag 1 januari
Nationalitetsmärke SUD
Landskod SD, SDN, 729
Toppdomän .sd, سودان.
Landsnummer 249

Sudan (arabiska: السودان, as-Sūdān) eller Nordsudan[7][8][9][10][11][12], officiellt Republiken Sudan[13] (arabiska: جمهورية السودان, Jumhūrīyat as-Sūdān), är ett land i Nordafrika, som ofta även anses vara en del av Mellanöstern.[14]

Landet gränsar till Egypten i norr, Röda havet i nordost, Eritrea och Etiopien i öster, Sydsudan i söder, Centralafrikanska republiken i sydväst, Tchad i väst och Libyen i nordväst. Sudan är Afrikas till ytan tredje största land.[15] Nilen rinner tvärs igenom landet och delar det i en östlig och en västlig del.

Befolkningen i Sudan är en kombination av inhemska nilo-sahariskt-talande afrikaner och ättlingar till invandrare från Arabiska halvön. På grund av arabiseringsprocessen dominerar idag arabisk kultur i Sudan och majoriteten av befolkningen i Sudan är muslimer.[16]

Sudans historia sträcker sig från antiken och är intimt sammanflätad med Egyptens historia. I modern tid utstod landet ett sjutton år långt inbördeskrig, det första sudanesiska inbördeskriget (1955–1972), följt av etniska, religiösa och ekonomiska konflikter mellan det muslimsk-arabiska och arabiserade norra Sudan och mestadels animistiska och kristna niloter i Sydsudan.[17][18] Detta ledde till andra sudanesiska inbördeskriget år 1983.

Efter fortsatta politiska och militära stridigheter övertogs makten år 1989 i en oblodig statskupp av överste Omar al-Bashir varefter han utropade sig själv till Sudans president.[19]

Inbördeskriget upphörde i samband med undertecknandet av Naivashaavtalet som gav autonomi för vad som då var landets södra region. Efter en folkomröstning i januari 2011 utträdde Sydsudan ur Sudan den 9 juli 2011 och detta skedde med samtycke av Sudans dåvarande president al-Bashir.[20][21]

  1. ^ Khartoum är landets officiella huvudstad. Sudans legislativa (lagstiftande) huvudstad är grannstaden Omdurman, som är sätet för både nationalförsamlingen samt styrelserådet för landets delstater. Källor: The Interim National Constitution of The Republic of Sudan, 2005 Arkiverad 9 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine. (pdf-fil), samt Encyclopædia Britannica.
  2. ^ ”2005 constitution in English”. Arkiverad från originalet den 9 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070609150809/http://www.mpil.de/shared/data/pdf/inc_official_electronic_version.pdf. Läst 31 maj 2013. 
  3. ^ [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet :0
  4. ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  5. ^ ”Gini Index”. World Bank. http://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI/. Läst 2 mars 2022. 
  6. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  7. ^ ”Nordsudan erkänner Sydsudan”. Aftonbladet. 8 juli 2011. https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/utrikes/a/J1lgm7/nordsudan-erkanner-sydsudan. Läst 6 december 2020. 
  8. ^ ”FN: Folkgrupp förföljs av Nordsudan”. Göteborgs-Posten. 17 juli 2011. https://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4rlden/fn-folkgrupp-f%C3%B6rf%C3%B6ljs-av-nordsudan-1.836372. Läst 6 december 2020. 
  9. ^ ”Nya valutor i Syd- och Nordsudan”. Dagens Nyheter. 17 juli 2011. https://www.dn.se/arkiv/varlden/nya-valutor-i-syd-och-nordsudan/. Läst 6 december 2020. 
  10. ^ ”FN släpps in i oroshärd i Nordsudan”. Aftonbladet. 20 augusti 2011. https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/utrikes/a/qnvlJO/fn-slapps-in-i-oroshard-i-nordsudan. Läst 6 december 2020. 
  11. ^ ”Nordsudan: Regeringen bombar civila”. Amnesty International. 30 augusti 2011. Arkiverad från originalet den 7 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210607100100/https://www.mynewsdesk.com/se/amnesty_international__svenska_sektionen/news/nordsudan-regeringen-bombar-civila-27030. Läst 6 december 2020. 
  12. ^ ”Tårgas mot demonstranter i Nordsudan”. Helsingborgs Dagblad. 29 juni 2012. https://www.hd.se/2012-06-29/targas-mot-demonstranter-i-nordsudan. Läst 6 december 2020. 
  13. ^ ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 94. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 5 april 2018 
  14. ^ Davison, Roderic H. (1960). ”Where is the Middle East?” (på engelska). Foreign Affairs 38 (4): sid. 665–675. doi:10.2307/20029452. 
  15. ^ TT-AFP-Reuters (14 juli 2011). ”Sydsudan blev FN-medlem”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/sydsudan-blev-fn-medlem. Läst 11 november 2011. 
  16. ^ Collins, Robert O (2008) (på engelska). A History of Modern Sudan. Cambridge, Storbritannien; New York City: Cambridge University Press. ISBN 9780521858205 
  17. ^ Hausermann Fabos, Anita (1999). ”Ethical Dilemmas of Research Among Sudanese in Egypt: Producing Knowledge about the Public and the Private”. i Shami, Seteney Khalid; Herrera, Linda (på engelska). Between Field and Text. Kairo: American University in Cairo Press. sid. 100. ISBN 978-9-774-24548-0 
  18. ^ (på engelska) Sudan — Post-Conflict Environmental Assessment. Nairobi: FN:s miljöprogram. 2007. sid. 35. ISBN 978-9-280-72702-9 
  19. ^ Redaktionsskribenter (14 juli 2008). ”Factbox — Sudan's President Omar Hassan al-Bashir” (på engelska). Reuters. http://www.reuters.com/article/topNews/idUKL1435274220080714. Läst 8 januari 2011. 
  20. ^ McDoom, Opheera (7 februari 2011). ”South Sudan votes for independence by landslide” (på engelska). Reuters. Arkiverad från originalet den 8 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110208232254/http://uk.reuters.com/article/2011/02/07/uk-sudan-referendum-idUKTRE7161MW20110207. Läst 7 februari 2011. 
  21. ^ Fick, Maggie (9 juli 2011). ”A new flag raised: South Sudan celebrates birth” (på engelska). Atlanta Journal-Constitution. http://www.ajc.com/news/nation-world/a-new-flag-raised-1004971.html. Läst 9 juli 2011. 
From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy