Den svenska Cypernexpeditionen skapades för att systematiskt undersöka Cyperns historia. Expeditionen utfördes mellan september 1927–mars 1931 och leddes av de tre arkeologerna Einar Gjerstad, Erik Sjöqvist och Alfred Westholm tillsammans med arkitekten John Lindros som fotograferade under tiden på Cypern.[1] Utgrävningen utgör grunden för den moderna arkeologin på Cypern. Resultaten av utgrävningarna demonstrerade hur den särpräglade kulturen från Cyperns tidiga historia skapades i nära kontakt med olika kulturer från Mellanöstern och de västra Medelhavsområdena.[2][3]
Genom grundliga och noggranna arkeologiska utgrävningar runt hela ön kartlade svenska Cypernexpeditionen Cyperns historia från stenåldern till slutet av romartiden. Under fyra år genomfördes arkeologiska utgrävningar på cirka 25 platser över hela ön, exempelvis vid Lapithos, Nitovikla, Ajia Irini, Marion, Idalion, Amathus och Enkomi.[3] Resultaten publicerades i fyra volymer. Det mesta av det arkeologiska materialet finns nu på det Cypriotiska museet i Nicosia och Medelhavsmuseet i Stockholm.[1]
Målet med utgrävningarna var att erhålla kunskap om hur människor levde, religiösa sedvänjor samt begravningspraktiker från stenåldern till romartiden. Därför grävdes bosättningar, tempel, gravar, fort, ett palatskomplex och en romersk teater ut.[1] Dessutom undersökte de neolitiska bostäder som tidigare varit okända.[3] Eftersom de svenska arkeologerna var mycket inspirerade av Oscar Montelius arbetade de systematiskt både under utgrävningarna och i och med publiceringarna. Einar Gjerstad tillämpade Montelius klassificering när han delade in cypriotisk keramik från brons- och järnåldern i faserna "tidig", "mitten" och "sen". Dessa uppdelningar är fortfarande allmänt accepterade. Montelius omfattande användning av slutna kontexter för att etablera typologiska sekvenser ligger även bakom den svenska Cypernexpeditionens metoder och resultat.[4] För att kunna skapa en kronologi och typologi av det arkeologiska materialet grävde den svenska Cypernexpeditionen ut närmare 375 gravar från olika perioder. Gravarna innehöll bland annat cirka 10 000 keramikvaser. På religiösa platser såsom tempelområdena grävde de fram tusentals skulpturer av sten och terrakotta.[3]
Arkeologernas familjer följde med till Cypern och därmed är Rosa Lindros, Vivi Gjerstad och hennes barn samt deras barnskötare Gudrun Atterman synliga på många av fotografierna från expeditionen. Expeditionens chaufför, Toulis Souidos, var en cypriotisk man som hjälpte till med olika saker under expeditionen, som till exempel bevarandearbete.[5] Senare följde han expeditionen tillbaka till Sverige där han fortsatte att arbeta med Cypernsamlingen.[5] Till sist, skulle dessa storskaliga utgrävningar aldrig ha skett under en sådan kort tid på fyra år utan alla de andra männen och kvinnorna som arbetade på utgrävningarna.