Back Sweedse alfabet Afrikaans أبجدية سويدية Arabic Alfabetu suecu AST Шведскі алфавіт Byelorussian Alfabet suec Catalan Schwedisches Alphabet German Σουηδικό αλφάβητο Greek Swedish alphabet English Alfabeto sueco Spanish Ruotsin kielen aakkoset Finnish
Svenska alfabetet
Variant av det moderna latinska alfabetet som består av 29 bokstäver 
| Del av | svensk ortografi | |
|---|---|---|
| Språk | svenska | |
Svenska alfabetet är en variant av det moderna latinska alfabetet. Det består av 29[1][2][3][4][5] bokstäver varav 26 är det latinska alfabetets grundbokstäver och tre är latinska bokstäver modifierade med diakritiska tecken (Å, Ä och Ö).
| Versaler ("stora bokstäver") | ||||||||||||||||||||||||||||
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | Q | R | S | T | U | V | W | X | Y | Z | Å | Ä | Ö |
| Gemener ("små bokstäver") | ||||||||||||||||||||||||||||
| a | b | c | d | e | f | g | h | i | j | k | l | m | n | o | p | q | r | s | t | u | v | w | x | y | z | å | ä | ö |
- ^ ”Svenska Akademiens ordbok - Trettonde upplagan av SAOL”. Svenska Akademien. Arkiverad från originalet den 28 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110628135605/http://svenskaakademien.se/web/Svenska_Akademiens_ordlista.aspx. Läst 21 juni 2011. ”Trettonde upplagan inför slutligen något så ovanligt som ytterligare en självständig bokstav, nämligen w (”dubbel-v”) som inte längre sorteras in under enkelt v utan – som i många andra språk, även nordiska – blir en bokstav med egen placering efter bokstaven v.”
- ^ Svenska Akademien (2006-04-10). Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. sid. IX. ISBN 978-91-7227-419-8. http://www.svenskaakademien.se/BinaryLoader.axd?OwnerID=59162dda-ad88-4f29-a730-e7a23626b09f&OwnerType=0&PropertyName=Files&FileName=Inledning+SAOL.pdf&Attachment=True. Läst 21 juni 2011. ”Trettonde upplagan inför slutligen något så ovanligt som ytterligare en självständig bokstav, nämligen w (”dubbel-v”) som inte längre sorteras in under enkelt v utan – som i många andra språk, även nordiska – blir en bokstav med egen placering efter bokstaven v.” Arkiverad 13 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Boldemann, Marcus (21 april 2006). ”Alfabetet blir längre - växer med W”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110810033126/http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/alfabetet-blir-langre---vaxer-med-w. Läst 21 juni 2011. ”Alfabetet består inte längre av 28 bokstäver, utan 29. Det betyder att ett stort antal läroböcker måste skrivas om. Att det blivit så här beror på att Svenska Akademiens ordlista (SAOL) i sin nya upplaga särskiljer W från enkelt V. Äntligen - för det är internationell praxis.”
- ^ ”Veckans språkråd”. Veckans språkråd 2006 v. 28. Språkrådet. 10 juli 2006. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181014150649/http://www.spraknamnden.se/fragor/arkiv_sprakrad.htm. Läst 21 juni 2011. ”Om särsortering av v och w slår igenom i fler sammanhang, till exempel i ordböcker, innebär det att det svenska alfabetet kan sägas ha 29 bokstäver, inte som tidigare bara 28. Behöver man ange denna uppgift, bör man tills vidare ge en förklaring i stil med: "det svenska alfabetet har 29 bokstäver (om man räknar w som en bokstav med egen plats i alfabetet)". Har man inte plats för sådana nyanserade tillägg, är det säkrast att uppge antalet till 29.”
- ^ Aniansson, Eva (11 januari 2010). ”3 mars 2011 — bokstaven ’W’ 6 år: HURRA!”. E-mail: Subject: Bokstaven W. linkli.st. http://linkli.st/konst-teknik/9oOdM. Läst 21 juni 2011. ”Den rimligaste ’födelsedagen’ är nog 3 mars 2005. Då fattade nämligen Svenska Akademiens sitt beslut att föra in W som bokstav i alfabetet. Den direkta anledningen var, som du själv påpekar, att den kommande upplagan av SAOL skulle sära på V och W. Själva bokstaven har ju funnits i långliga tider, men det var alltså i SAOL13, som kom ut våren 2006, närmare bestämt den 10 april 2006, som Akademiens ordlista för första gången hade W som ’en bokstav med egen placering efter bokstaven V’.”