Sveriges ekonomi

Sveriges ekonomi är en marknadsbaserad blandekonomi med en hårt trimmad skattefinansierad offentlig sektor och omfördelning av inkomster.^[1] Sverige är ett industriland och ett av världens rikaste länder. Sveriges valuta är svensk krona (SEK). Sveriges köpkraftsjusterade bruttonationalprodukt uppskattades 2005 till 270,5 miljarder USA-dollar.^[2] BNP per capita var 36 578 dollar år 2007.^[3]

Privata företag står för omkring 90 procent av landets industriella produktion. Landets tjänsteproduktion utgör omkring 70 procent av BNP. Lantbruket utgör 2 procent av BNP och sysselsätter också 2 procent av arbetsstyrkan.^[4] Av samtliga förvärvsarbetande i Sverige arbetar runt en tredjedel i offentlig sektor.^[5] Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Handel med andra europeiska länder utgör en betydande del av Sveriges utrikeshandel där Tyskland är landets viktigaste handelspartner. ^[6] Landet är sedan 1995 medlem i EU:s interna marknad. Men efter en rådgivande folkomröstning i Sverige den 14 september 2003 sa svenska folket nej till EMU-deltagande, ett beslut som regeringen valde att följa.

Jordbruk var tidigare en viktig del i Sveriges ekonomi, men har gradvis minskat i betydelse sedan andra hälften av 1800-talet. Stora tillgångar av skog, mineraler och andra naturtillgångar, tillsammans med teknologi och effektiv organisation har gjort Sverige till ett framgångsrikt exportland. Statistiska Centralbyrån har en rad olika undersökningar som beskriver den svenska ekonomin. Tonvikten ligger på statistik som belyser konjunkturläget där bland annat bruttonationalprodukten, export och import, konsumtion och investeringar samt om produktionen inom olika branscher ingår.^[7]