 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Statsråd med ansvar för polisväsende och civil krishantering | |
 | |
 | |
| Residens | Inget officiellt residens |
|---|---|
| Utses av | Sveriges statsminister |
| Underställd | Sveriges statsminister |
| Mandatperiod | Ingen begränsning |
| Förste innehavare | Eije Mossberg |
| Inrättat | 1 juli 1947 |
| Avvecklat | 18 oktober 2022 |
Inrikesminister var det statsråd i Sveriges regering som ansvarade för frågor som rör polisväsendet och civil krishantering. Posten har tidvis avskaffats och återinförts på nytt. Sedan 18 oktober 2022 finns inte någon inrikesminister i Sveriges regering. Istället valde Regeringen Kristersson att fördela ansvarsområdena till andra statsråd.
Inrikesministern är placerad vid Justitiedepartementet och statsrådet är även ansvarig för justitiefrågor. Senaste inrikesminister var Morgan Johansson.
Posten som inrikesminister existerade i den svenska regeringen mellan 1947 och 1973 samt mellan 1996 och 1998. Inrikesministern var då det statsråd som var chef för Inrikesdepartementet. Rune B. Johansson (S) har innehaft ämbetet under längst tid; 11 år, 3 månader och 1 dag.
Inrikesministern var i Stefan Löfvens regeringar mellan 2014 och 2021, ansvarig inom regeringen för krisberedskap. Till stöd hade han Gruppen för strategisk samordning (GSS), en grupp statssekreterare i berörda departement under ordförandeskap av inrikesministerns statssekreterare, samt Kansliet för krishantering inom justitiedepartementet. När Magdalena Andersson tillträdde som statsminister flyttades ansvaret för krisberedskap tillbaka till Statsrådsberedningen i hennes nya regering.