Sveriges ridderskap och adel

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2011-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Sveriges ridderskap och adel, även under metonym Riddarhuset, är en svensk korporation (sammanslutning) bestående av den introducerade adeln i Sverige, bildad 1866 efter ståndsriksdagens avskaffande genom representationsreformen. Sveriges ridderskap och adel har sitt säte i Riddarhuspalatset på Riddarhustorget i Gamla stan i Stockholm (uppfört 1641–1674).

Sveriges ridderskap och adel samlas formellt vart tredje år till adelsmöte (årsmöte) i Riddarhuspalatset, där varje släkt har en röst genom en släktrepresentant på plats. År 2013 fanns 692 levande adliga ätter registrerade och publicerade i Adelskalendern. Närmare 3 000 adliga namn med vapenplåtar introducerades på Riddarhuset under ca 350 års tid.

Riddarhuset leds av Riddarhusdirektionen (styrelsen) samt drivs av Kansliet med Riddarhussekreteraren (VD) som högste tjänsteman.

Sammanslutningen värnar ett historiskt arv och har under seklernas lopp dokumenterat en världsunik genealogisk samling (släkthistoria), vilket arbete leds av riddarhusgenealogen. Ett större ackumulerat värdepappersinnehav medger arkivsamlingen samt underhåll av palatset, utdelande av stipendier för i huvudsak dess studerande ättemedlemmar och därtill välgörenhet och kulturbidrag.

Riddarhusets motto, inskrivet i dess sigill, är Arte et Marte. Det är även namnet på dess medlemstidskrift som utkommer två gånger per år till medlemmarna samt till änkor efter avlidna adelsmän.^[1] Tidskriftens redaktör var under en period Magdalena Ribbing.