Sveriges ridderskap och adels kalender (även kallad Sveriges adelskalender, i dagligt tal Adelskalendern), tidigare Sveriges ridderskaps och adels kalender, är en medlemsmatrikel över den svenska adeln. Den tar i alfabetisk ordning upp de på det svenska Riddarhuset introducerade ätterna. Matrikeln redigeras av kalenderredaktören och riddarhusgenealogen och utges av Riddarhusdirektionen i intervaller på tre år. Kalendern utgavs under perioden 1854–1898 vart tredje och vartannat år, medan den 1899–1965 gavs ut årligen, för att därefter återgå till vartannat och vart tredje år.
Kalenderns syfte var ursprungligen att redogöra det personbestånd som utgjorde ridderskapet och adeln. Med ridderskapet och adeln avsågs samtliga ättemedlemmar som var svenska undersåtar. Utträde, så kallad expatriering, skedde när en medlem av ridderskapet och adeln emigrerade, dock så att först den emigrerades utrikes födda barn ansågs stå utanför ståndet (tillhörigheten reglerades bland annat i privilegiebrevet 1723 som sedermera upphävts). Det var viktigt att hålla reda på ridderskapet och adelns personbestånd bland annat för att fastställa vem som var potentiellt behörig att utöva representationsrätten. Numera upptar kalendern också de expatrierades efterkommande.
Medlemsredovisningen är fortfarande nödvändig för att fastställa vem som har rätt att med beslutskraft deltaga i de regelbundna adelsmötena och vem som har rätt att komma i ånjutande av adelns omfattande stipendiekassor med mera (Riddarhusdirektionen fördelar årligen omkring 42 miljoner kronor i ett stort antal stipendier och pensioner.) En adelskalender presenterar endast levande medlemmar av ätterna med uppgifter om deras förfäder endast summariskt angivna för att påvisa det genealogiska sambandet mellan de levande. Ett motsvarande arbete som i bokform presenterar uppgifter om de adliga ätternas samtliga medlemmar genom seklen kallas ättartavlor.
En motsvarande kalender, Finlands ridderskaps och adels kalender, utges av riddarhusdirektionen i Helsingfors.