Synaps

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Synaps
Dendrit Cellkropp Axon Cellkärna Ranviernod Synaps Schwanncell Myelinskida
Grovstruktur för en typisk nervcell

Synaps är en koppling mellan två neuroner eller mellan en neuron och en målcell. Den vedertagna bilden av en synaps består av en presynaptisk del i axonens ände (presynaptisk terminal), det synaptiska gapet (synapsspringan, synapsspalten, synapsklyftan eller synapsgapet) och en postsynaptisk del i den andra nervcellen. Information från en sådan synaps överförs genom att så kallade signalsubstanser frisläpps från den presynaptiska terminalen och som sedan genom diffusion når den postsynaptiska nervcellen. När en neurotransmittor binder till en receptor på den postsynaptiska cellen förändras membranpotentialen, vilket kan alstra en aktionspotential. Det är aktionspotentialer som överför signalen genom nervcellen.

Det som bestämmer om en neurotransmittor kommer att alstra en aktionspotential är dels vilken typ av neurotransmittor som frisläpps, och dels mängden. Vissa neurotransmittorer (till exempel GABA) hämmar den postsynaptiska nervcellen från att alstra en aktionspotential genom att öppna kloridkanaler. Därmed blir den postsynaptiska membranpotentialen mer negativ, och kommer således längre bort från det tröskelvärde som krävs för en aktionspotential. Andra neurotransmittorer såsom acetylkolin och glutamat exciterar det postsynaptiska membranet.

Slutligen är det nödvändigt att neurotransmittorn försvinner från det synaptiska gapet för att möjliggöra att en ny signal kan vidarebefordras. Olika mekanismer existerar för att återställa den synaptiska mikromiljön, till exempel genom att neurotransmittorer tas upp i axonen igen via membranbundna pumpar, eller att enzymer bryter ner neurotransmittorerna.