Tesla (enhet)

För uppfinnaren och ingenjören, se Nikola Tesla. För andra betydelser, se Tesla.

Tesla (enhetsförkortning: T), är SI-enheten för det magnetiska B-fältet (magnetisk flödestäthet, magnetfältstyrka) och för intensitet av magnetisering. Enheten är uppkallad efter Nikola Tesla.

Man definierar 1 T som 1 Wb/m2 eller V·s/m2 (voltsekund per kvadratmeter). Ur Lorentzkraftens F = q v B (där q är laddning i coulomb (=A·s) och v är hastighet i m/s) kan man se att en tesla också är newton / ampere · meter, som i grundenheter blir kg·s−2·A−1.

Jordens magnetfält har en styrka på ungefär 50 μT (mikrotesla). Elektromagneter med järnkärna kan nå upp till någon tesla, vilket räcker för enklare magnetresonanstomografi. För att åstadkomma fält på 6–8 tesla som i högupplöst magnetisk resonanstomografi använder man supraledande magneter.


From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy