Tott | |
Ätten Thotts vapen | |
Ursprung | Danmark |
---|---|
Adlad | Dansk uradel |
Utgrenad i | Tott av Skedebo nr 88 |
Adel i Danmark | |
† Utslocknad i Danmark | |
Utslocknad | 1785 |
Svärdssidan | statsmannen Otto Thott |
Tott av Skedebo | |
Ätten Thotts vapen | |
Känd sedan | 1288 |
---|---|
Ursprung | Skåne (Danmark) |
Adlad | Svensk uradel |
Utgrenad i | Friherrliga ätten Thott nr 301 och grevliga ätten Tott af Sjundby nr 114 |
Sveriges riddarhus | |
Introducerad | 1625 |
Grad | Adlig ätt nr 88 |
† Utslocknad i Sverige | |
Utslocknad | 1659 |
Thott | |
Stamfar | 1. Knut Thott, 2. adopterad: Otto Tott till Skabersjö |
---|---|
Sveriges riddarhus | |
Introducerad | 1664 |
Grad | Adlig ätt nr 26 |
† Utslocknad i Sverige | |
Utslocknad | 1778 |
Svärdssidan | Tage Thott upphöjdes till friherre 1778 |
Tott, även Thott, var en medeltida dansk frälseätt och Skånes äldsta och mest ansedda adelsätt av vilken en medlem, Tord Aagesen, finns omnämnd redan 1288. Ätten introducerades på Sveriges Riddarhus vid dess grundande 1625 och började på 1500-talet kallas Tott. I Sverige utdog ätten 1702, men en gren från Danmark adopterades och naturaliserades på riddarhuset 1756. Från denna gren fortlever den friherrliga ätten Tott nummer 301 och den grevliga ätten Thott nummer 114. I Danmark dog ätten Thott ut 1785.
Vapen
” | En fyrdelad skiöld, uti hvilken det första och fjerde fäldtet är rödt samt det andra och tredie af guld. Uppå skölden sees tvenne med friherre cronor täkte öpne tornerehjelmar och emellan dem på sjelfva skiölden hvilar en större friherre crona. Uppå den högra hjelmen äre tvänne utvände buffelhorn, skiftevis emot hvarannan afdelade med guld och rödt, och uppå den vänstra tvänne på lika sätt med guld och rödt fördelade strussfjädrar, emellan hvilka ses ett rödt kors, utböjdt vid spikarne. Sköldhållare äro 2:ne naturligt målade svarta örnar med utvände hufvuden, stående lika som skölden på en ornerad gyllende pied d'estal | „ |
– Sköldebrevsavskrifter, 13:004, Stf, Vol. 3, RHA. |