Triglyf (grekiska triglyphos, "tresnitt", egentligen tre gånger kluven) är en del av den doriska frisen. En triglyf består av en stenplatta med två, genom släta ytor skilda lodräta räfflor vilka i genomskärning är triangulära, på det doriska templet omväxlande med metoperna vilande på arkitraven i axeln på varje kolonn och dess mellanrum.[1]
I antik och klassicerande arkitektur består triglyfen av en fyrsidig (rektangulär) platta delad i tre lika stora delar av två lodräta räfflor, och placerad mellan metoperna i en dorisk fris. Triglyfer anses av vissa forskare vara reminiscenser av bjälkändar i äldre grekisk träarkitektur. Under antiken var de ofta målade i blått.[2] Triglyfen anger således läget för de gamla timrade templens balkar.