Back Ҭурқменисҭан Abkhazian Turkmènistan ACE Тыркуменыстан ADY Turkmenistan Afrikaans Turkmenistan ALS ቱርክመኒስታን Amharic Turkmenistan AMI Turkmenistán AN Turcmenistan ANG तुर्कमेनिस्तान ANP
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Türkmenistan Respublikasy Republiken Turkmenistan |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: inget | ||||||
| Nationalsång: Garaşsyz, Bitarap, Türkmenistanyň döwlet gimni |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad (även största stad) | Asjchabad | |||||
| Officiellt språk | turkmeniska | |||||
| Statsskick | Enhetlig kongressial republik under totalitär diktatur | |||||
| - | President | Serdar Berdimuhamedow | ||||
| - | Vicepresident | Raşit Meredow | ||||
| Självständighet | från Sovjetunionen | |||||
| - | Erkänd | 27 oktober 1991 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 488 100 km²[1] (54:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 3,72 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2015 (juli) års uppskattning | 5 231 422[1] (120:e) | ||||
| - | 20121 års folkräkning | 4 751 120[2] | ||||
| - | Befolkningstäthet | 10,7 inv./km² (179:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2022 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 117,7 miljarder USD[3] (94:e) | ||||
| - | Per capita | 18 857 USD[3] (77:e) | ||||
| BNP (nominell) | 2022 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 76,6 miljarder USD[3] (74:e) | ||||
| - | Per capita | 12 274 USD[3] (71:a) | ||||
| HDI (2021) | ▲ 0,745[4] (91:a) | |||||
| Valuta | Turkmensk manat (TMM) |
|||||
| Tidszon | UTC+5 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Ajribaba, 3 139 m ö.h. | ||||
| - | Största sjö | Sarykamysj | ||||
| - | Längsta flod | Amu-Darja | ||||
| Kör på | Höger | |||||
| Nationaldag | 27 oktober | |||||
| Nationalitetsmärke | TM | |||||
| Landskod | TM, TKM, 795 | |||||
| Toppdomän | .tm | |||||
| Landsnummer | 993 | |||||
| 1) Folkräkningen hölls i december 2012. | ||||||
Turkmenistan (turkmeniska: Türkmenistan [tʏɾkmønʏˈθːɑːn]) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan.
Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland.
Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust.
Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.
- ^ [a b] ”Turkmenistan”. The World Factbook. CIA. 25 augusti 2016. Arkiverad från originalet den 12 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070612214157/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/tx.html. Läst 16 september 2016.
- ^ ”The results of census in Turkmenistan” (på engelska). Chronicles of Turkmenistan. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161006054812/http://www.chrono-tm.org/en/2015/02/the-results-of-census-in-turkmenistan/. Läst 16 september 2016.
- ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.
- ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) (
PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
