Tyska enhetskriget

Tyska enhetskriget
Slaget vid Königgrätz av Georg Bleibtreu. Olja på duk, 1869.
Ägde rum 14 juni – 23 augusti 1866 Plats Böhmen, Tyskland, Italien och Adriatiska havet Resultat Avgörande preussisk-italiensk seger Territoriella ändringar Freden i Prag Preussen annekterar Hannover, Schleswig-Holstein, Hessen-Kassel, Fria staden Frankfurt, Nassau och delar av Hessen-Darmstadt Upplösning av Tyska förbundet Bildandet av Nordtyska förbundet Italien annekterar Venetien
Stridande
Tyska förbundet:  Kejsardömet Österrike  Sachsen  Bayern  Baden  Württemberg  Hannover Hessen-Darmstadt Hessen-Kassel Äldre linjen Reuss Sachsen-Meiningen Schaumburg-Lippe Nassau Fria staden Frankfurt	Preussen  Italien Mecklenburg-Schwerin Mecklenburg-Strelitz Oldenburg Hertigdömet Anhalt  Braunschweig Sachsen-Altenburg Sachsen-Coburg-Gotha Lippe Schwarzburg Waldeck Bremen Hamburg Lübeck
Befälhavare och ledare
Frans Josef Albrecht av Österrike-Teschen Ludwig von Benedek	Wilhelm I Helmuth von Moltke Viktor Emanuel II
Styrka
600 000 österrikare och tyska allierade	500 000 preussare och tyska allierade 300 000 italienare
Förluster
Österrike: över 71 000[1][a]	37 000 döda eller skadade (tyska och italienska)

Tyska enhetskriget, även kallat tyska inbördeskriget och preussisk-österrikiska kriget, var ett krig som utspelades sommaren 1866 mellan å ena sidan Österrike och dess allierade tyska stater och å andra sidan Preussen med allierade tyska stater och Italien. Kriget slutade med en preussisk seger och ledde till upplösandet av Tyska förbundet och bildandet av Nordtyska förbundet. Därmed kom Preussen att bli den dominerande tyska staten, vilket möjliggjorde bildandet av Kejsardömet Tyskland 1871.

I Tyskland och Österrike kallas kriget för Deutscher Krieg (Tyska kriget) eller Bruderkrieg (broderkriget).

Referensfel: <ref>-taggar finns för en grupp vid namn "not", men ingen motsvarande <references group="not"/>-tagg hittades