USA:s historia

USA:s historia börjar traditionellt med självständighetsförklaring år 1776, men i området bodde sedan förhistorisk tid indianer och senare europeiska kolonisatörer som följde Christofer Columbus resor med början 1492. De största bosättningarna var engelska på östkusten, med början 1607. Från 1770-talet bestod de tretton kolonierna av 2,5 miljoner välmående människor och hade utvecklat sina egna politiska och juridiska system. Den brittiska regeringens hot mot amerikanskt självstyre ledde till krig 1775 och självständighetsförklaringen 1776. Med stort militärt och ekonomiskt stöd från Frankrike vann patrioterna den amerikanska revolutionen. År 1789 blev konstitutionen grunden för USA:s federala statsmakt och delstatsstyren med krigshjälten George Washington som USA:s första president. Den unga nationen fortsatte att kämpa med statens omfattning och med europeiskt inflytande och skapade de första politiska partierna på 1790-talet, och utkämpade ett andra självständighetskrig år 1812.

Amerikanskt territorium expanderade västerut över kontinenten, avfärdade indianer och Mexiko, och övervann modernizers som ville fördjupa ekonomin snarare än utöka geografin. Slaveriet över afrikaner avskaffades i norr, men tunga internationella efterfrågningar på bomull lät det blomstra i sydstaterna. Valet av Abraham Lincoln 1860, som inte längre krävde en expansion av slaveriet, utlöste en kris då elva slavstater utträdde för att grunda Amerikas konfedererade stater 1861. Det blodiga amerikanska inbördeskriget (1861-1865) omdefinierade nationen och förblev den centrala ikoniska händelsen. Södern besegrades och i rekonstruktionstiden avslutades det amerikanska slaveriet, rättigheter utökades för afroamerikaner och separatistiska delstater återtogs med lojala styren. Den federala statsmakten var mycket starkare och hade nu en formell skyldighet att skydda individer. Rekonstruktionen återställdes av det vita syd som lämnade svarta i en värld av Jim Crow-politisk, social och ekonomisk underlägsenhet. Hela södern förblev fattig medan nord och väst växte snabbt.

Tack vare ett utbrott av entreprenörskap i norr och ankomsten av miljontals immigranter från Europa, blev USA den ledande industriella makten år 1900. Avsky mot korruption, förspill och traditionell politik stimulerade den progressiva rörelsen 1890-1920-talet, vilket drev på reformer inom industri och politik och införande av kvinnlig rösträtt och förbud av alkohol (det senare upphävdes 1933) i konstitutionen. USA var från början neutrala i första världskriget men förklarade krig mot Tyskland 1917 och finansierade de allierades seger. Nationen vägrade följa president Woodrow Wilsons ledning och gick aldrig med i Nationernas förbund. Efter ett blomstrande decennium på 1920-talet markerade Wall Street-kraschen 1929 starten på den tioåriga världsomspännande stora depressionen. En politisk omläggning uteslöt republikanerna från makten och installerade demokraten Franklin D. Roosevelt och hans utarbetade och dyra New Deal-program för lättnader, återhämtning och reformer. Roosevelts demokratiska koalition, som bestod av etniciteter i norr, fackföreningar, storstadsmaskiner, intellektuella och det vita syd, dominerade nationspolitiken till 1960-talet.

Efter den japanska attacken mot Pearl Harbor i december 1941 trädde USA in i andra världskriget tillsammans med de allierade och hjälpte besegra Nazityskland i Europa och med detonationen av nyuppfunna atombomben, Kejsardömet Japan i Asien och Stillahavsområdet.

Sovjetunionen och USA utkom som motsatta supermakter efter kriget och började kalla kriget och konfronterade indirekt i en kapprustning och rymdkapplöpning och intervention i Europa och östra Asien. Liberalism avspeglades i medborgarrättsrörelsen och opposition mot kriget i Vietnam var som störst under 1960-70-talet innan de gav vika till konservatism i början av 1980-talet. Det kalla kriget slutade när Sovjetunionen upplöstes år 1991, vilket fick USA:s ekonomi att frodas i den blomstrande informationsåldern som fick en skjuts, åtminstone delvis, av informationsteknik. Internationella konflikter och ekonomisk osäkerhet förstärktes år 2001 genom 11 september-attackerna och det efterföljande kriget mot terrorismen och sena 2000-talets lågkonjunktur.