Val till Europaparlamentet

Se även artiklarna om valen till Europaparlamentet för olika år och medlemsstater: Val till Europaparlamentet.
Europeiska flaggan Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet
2024 2029
Område Europeiska unionen Europeiska unionen
Antal mandat 720 (valet 2024)
Valdagar Torsdag till söndag vart femte år
Valmanskår Runt 350 miljoner
Valdeltagande 51,05 % (valet 2024)
Valsystem Proportionellt valsystem
Valmetod Varierar mellan medlemsstaterna
Spärr Max 5 % på nationell nivå
Valresultat efter partigrupp
(nuvarande)
   EPP
188
   S&D
136
   PfE
84
   ECR
78
   Renew
77
   G/EFA
53
   Vänstern
46
   ESN
25
33

Val till Europaparlamentet (EP-val), även kända som Europaval eller EU-val, är allmänna val som hålls vart femte år inom Europeiska unionen för att välja ledamöterna av Europaparlamentet. I valen gäller allmän rösträtt för alla unionsmedborgare som har uppnått en viss ålder, i regel 18 år. Möjligheten för unionsmedborgare att rösta i valen är en grundläggande rättighet enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna.

Med runt 350 miljoner röstberättigade väljare är valen de största transnationella valen i världen och de näst största demokratiska valen till ett parlament. Europaparlamentet är unionens enda direktvalda institution och lagstiftar tillsammans med Europeiska unionens råd.[1] Det första direkta valet till Europaparlamentet hölls 1979. Det senaste ägde rum den 6–9 juni 2024 och nästa är planerat till den 7–10 juni 2029.

Utformningen av valen styrs av både europeisk och nationell rätt, vilket gör det möjligt för varje medlemsstat att i viss utsträckning utforma valen efter sina egna seder och bruk. Sedan valet 2004 måste röstsystemet dock vara proportionellt i alla medlemsstater. Eftersom medlemsstaterna har en tradition av att hålla allmänna val på olika veckodagar äger valen rum från en torsdag till en söndag. Varje medlemsstat får välja på vilken eller vilka av dessa veckodagar dess del av valet ska äga rum.

I valen röstar väljarna på de egna nationella partierna i respektive medlemsstat. Dessa partier kan genom att ingå i europeiska partier samordna sina valrörelser mellan medlemsstaterna. De valda ledamöterna av Europaparlamentet bildar i sin tur partigrupper efter politisk tillhörighet. Dessa utgör grunden för det politiska arbetet i parlamentet.


From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy