Valdemar

Mansnamnet Valdemar eller Waldemar är ett gammalt nordiskt och germanskt namn besläktat med namnen Valdamarr, Woldemar samt de slaviska namnen Vladimir, Volodymyr, Uladzimir och Włodzimierz. Namnet bygger på de germanska leden wald (makt) och mer (stor) och kan sägas betyda ungefär 'världens herre' eller 'prisad för sin makt'. Jämför fornnordiska valdr (härskare) och mærr (berömd) samt slaviska vladĭ (härska) och mēri (stor). Enligt vissa källor har de germanska och slaviska formerna samma indoeuropeiska rötter, men enligt andra källor är det slaviska namnet baserat på det germanska eller vice versa.^[1]

Namnet Valdamarr av Danmark förekommer i Völsungasagan, som är nedtecknad omkring år 1275 men baserad på äldre material. I den äldre förlagan Guðrúnarkviða, som är skriven på 900-talet, förekommer istället namnet Valdarr (jfr. Walther, Valter) för motsvarande person.^[2]

En person som bar namnet var Valdemar den store, dansk kung på 1100-talet, som fick namnet efter sin morfars far, storfursten Vladimir II Monomach av Kiev. Namnet har burits av flera danska kungar. I Danmark firas Valdemarsdagen den 15 juni.

Namnet var mycket populärt i början på 1900-talet. Därefter avtog det i användning för att åter öka i slutet av seklet. 31 december 2009 fanns det totalt 16 670 personer i Sverige med namnet Valdemar eller Waldemar, men endast 1 217 bar det som tilltalsnamn.^[3] År 2003 fick 210 pojkar namnet, varav 32 fick det som tilltalsnamn.

Namnsdag i Sverige: 18 april.