Venus

Venus ♀
Venus i verkliga färger
Uppkallad efterVenus
Omloppsbana
Epok: J2000
Aphelium108 942 109 km
0,728 231 28 AU
Perihelium107 476 259 km
0,718 432 70 AU
Halv storaxel108 208 930 km
0,723 332 AU
Excentricitet0,0068
Siderisk omloppstid224,700 69 dygn
0,615 197 0 år
Synodisk omloppstid583,92 dygn[1]
Medelomloppshastighet35,02 km/s
Inklination3,394 71°
3,86° mot solens ekvator
Longitud för uppstigande nod76,670 69°
Periheliumargument54,852 29°
MånarInga
Fysikaliska data
Avplattning< 0,0002[2]
Medelradie6 051,8 ± 1,0 km[2]
94,99% av jordens
Area4,60 × 108 km²
90,2% av jordens
Volym9,28 × 1011 km³
85,7% av jordens[3]
Massa4,8676 × 1024 kg
81,5% av jordens[3]
Medeldensitet5,204 g/cm³
Ytgravitation (ekvatorn)8,87 m/s2
0,904 g
Flykthastighet10,46 km/s
Siderisk rotationsperiod243,0185 dygn
Vinkelhastighet (ekvatorn)1,81 m/s
Axellutning177,3°[1]
Rektascension (nordpolen)18 h 11 min 2 s
272,76°[4]
Deklination (nordpolen)67,16°
Albedo0,65[1]
Yttemperatur
Medel: 735 K[5][6]  (461,85 °C)
Skenbar magnitudupp till -4,6[1]
Vinkeldiameter9,7" — 66,0"[1]
Atmosfär
Yttryck9,3 MPa
Sammansättning~96,5% koldioxid
~3,5% kväve
0,015% svaveldioxid
0,007% argon
0,002% vattenånga
0,0017% kolmonoxid
0,0012% helium
0,0007% neon
spår karbonylsulfid
spår väteklorid
spår vätefluorid

Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden. Då Venus rör sig runt sin egen axel i motsatt riktning mot rörelsen runt solen så kan man säga att den roterar baklänges, vilket endast Venus och Uranus gör. Venus är den enda planeten i hela solsystemet vars dygn är längre än dess år eftersom Venus snurrar ett varv runt solen på 225 jorddygn men behöver hela 243 jorddygn för att rotera ett enda varv runt sin egen axel.

Liksom de övriga sedan antiken kända planeterna (från Merkurius ut till Saturnus) namngavs Venus av grekerna. Den fick namn efter deras kärleksgudinna Afrodite, och liksom för övriga planeter togs systemet över av romarna vars namn sedan ärvts. Deras kärleksgudinna hette Venus. Planeten har varit känd långt före antiken och haft olika namn i olika kulturer. Eftersom den främst ses i samband med solnedgång och soluppgång kallas den för aftonstjärnan respektive morgonstjärnan på flera olika språk. Venus är också den himlakropp som syns bäst på himlavalvet, efter solen och månen.

Planeten är molnbeklädd med en atmosfär i huvudsak bestående av koldioxid, men även mindre delar kväve, svaveldioxid och vattenånga ingår. Detta gör planeten mycket varm och mycket ogästvänlig för liv, åtminstone i de former vi känner till från jorden. Eftersom planeten är nästan lika stor som jorden brukar den ibland också kallas för jordens systerplanet.

Venus tillsammans med Merkurius är de enda planeterna i solsystemet som saknar månar.


From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy