Viktor Rydberg | |
Viktor Rydberg 1876. | |
Född | Abraham Viktor Rydberg 18 december 1828[1][2][3] Jönköpings slottsförsamling[1][2][3], Sverige |
---|---|
Död | 21 september 1895[1][4][3] (66 år) Danderyds församling[1][3][5] |
Begravd | Östra kyrkogården, Göteborg[6][7] kartor |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Lunds universitet, [1] |
Sysselsättning | Författare[1][8], universitetslärare, publicist[1][8], konsthistoriker[1] |
Befattning | |
Andrakammarledamot, Göteborgs kommun (1870–1872)[3][1] Stol nummer 16 i Svenska Akademien (1878–1895)[8] | |
Arbetsgivare | Stockholms universitet Göteborgs universitet |
Noterbara verk | Gläns över sjö och strand[9], Singoalla (roman)[3][1][10], Den siste athenaren[1][11][12], Tomten[1][13], Jubelfestkantaten, Den nya Grottesången och Snöfrid[1] |
Politiskt parti | |
Inget[3] | |
Maka | Susen Emilia Hasselblad (g. 1879–)[14][1][3] |
Föräldrar | Johan Rydberg[3] |
Släktingar | Carl August Rydberg (syskon) |
Redigera Wikidata |
Abraham Viktor Rydberg (i riksdagen kallad Rydberg i Göteborg), född 18 december 1828 i Jönköping, död 21 september 1895 i Djursholm, var en svensk författare, skald, journalist, språkvårdare, religionsfilosof, översättare, kulturhistoriker och tecknare.
Rydberg var en av Sveriges viktigaste författare under slutet av 1800-talet, mellan Carl Jonas Love Almqvist och August Strindberg. Bland de verk som fortfarande på 2000-talet är populära märks bland annat Singoalla och dikten "Tomten". Rydberg är även känd för dikten "Betlehems stjärna", som tonsattes av Alice Tegnér, och som inleds med orden "Gläns över sjö och strand". I samtiden väckte verk som Vapensmeden och "Den nya Grottesången" mycket uppmärksamhet.
Som översättare har han bland annat översatt Johann Wolfgang von Goethes Faust och Edgar Allan Poes dikt Korpen samt Heinrich Heines Die Loreley. Han var även ledamot av Svenska Akademien.