Vokal

En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.[1] Motståndet är vid bildningen så litet att ingen hörbar friktion uppstår.[2] Utifrån ett funktionellt perspektiv kan vokaler definieras som stavelsebildande ljud, självljud. Till skillnad från konsonantljud kan man skrika med vokalljud. De vanligaste vokalerna i världens språk [i], [a] och [u][3] ([i] motsvarar klangfärgen hos i-ljudet i sil, [a] motsvarar klangfärgen hos a-ljudet i katt och [u] motsvarar klangfärgen hos o-ljudet i sol).

Vokalerna representeras i det svenska latinska alfabetet av bokstäverna A, E, I, O, U, Y, Å, Ä och Ö. Övriga bokstäver betecknar konsonanter. Inom fonetiken används ett annat teckensystem, fastän det latinska alfabetet är fonetiskt uppbyggt, då det finns fler ljudvarianter än bokstäver.

Vokaler infördes enligt Ong som en nyhet i grekisk skrift cirka 500 f.Kr. Tidigare hade skriften mest bestått av symboler i bildskrift och stavelseskrift, tillgänglig endast för yrkesskrivare i maktens tjänst. Med ljudenlig skrift öppnades obegränsade möjligheter för envar att kommunicera genom att allt som kunde sägas också kunde skrivas med ett trettiotal tecken.

Vokaler
Främre Halvfrämre Central Halvbakre Bakre
Sluten
i • y
ɨ • ʉ
ɯ • u
ɪ • ʏ
ɯ̽ • ʊ
e • ø
ɘ • ɵ
ɤ • o
ɛ • œ
ɜ • ɞ
ʌ • ɔ
a • ɶ
ɑ • ɒ
Halvsluten
Mellansluten
Mellanvokal
Mellanöppen
Halvöppen
Öppen
IPA-symbol Engelskt ord (amerikansk engelska) Svenskt ord Finns vanligtvis i mälardalssvenska? Bakre/främre (index) Bakre/främre Sluten/öppen (index) Sluten/öppen Rundning Längd
vi Ja 1 Främre 1 sluten spridd lång
ber Ja 1 Främre 2 halvsluten spridd lång
ɛ dress fem Ja 1 Främre 3 halvöppen spridd kort
a hot man Ja 1 Främre 4 öppen spridd kort
ɑː dra Ja 4 Bakre 4 öppen rundad lång
ɔ cloth bort Ja 4 Bakre 3 halvöppen rundad kort
o: vårt Ja 4 Bakre 2 halvsluten rundad lång
u: bord Ja 4 Bakre 1 sluten rundad lång
ny Ja 1 Främre 1 sluten rundad lång
øː köl Ja 1 Främre 2 halvsluten rundad lång
ʉ̟: hut Ja 2 Främre-central 1 sluten rundad lång
ʏ nytt Ja 1 Främre 1.5 halvsluten-sluten rundad kort
æ trap kärr Ja 1 Främre 3 halvöppen spridd kort
e met bett Ja 1 Främre 2 halvsluten spridd kort
ɪ kit sill Ja 1 Främre 1.5 halvsluten-sluten spridd kort
ʊ foot bott Ja 4 Bakre 1.5 halvsluten-sluten rundad kort
ɵ buss Ja 3 Central 2 halvsluten rundad kort
æ: kär Ja 1 Främre 3.5 halvöppen-öppen spridd lång
œ nött Ja 1 Främre 3 halvöppen rundad kort
ʌ strut Nej 4 Bakre 3 halvöppen spridd kort
ə away Nej 3 Central 2.5 central spridd kort
ɑ lot Nej (men finns som lång) 4 Bakre 4 öppen spridd kort
i fleece Nej (men finns som lång) 1 Främre 1 sluten spridd kort
u goose Nej (men finns som lång) 4 Bakre 1 sluten rundad kort
o goat Nej (men finns som lång) 4 Bakre 2 halvsluten rundad kort
  1. ^ Engstrand (2004), s. 345
  2. ^ Encyclopædia Britannica, uppslagsord vowel
  3. ^ Engstrand (2007), s. 27

From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy