von Knorring | |
Stamvapen för baltiska ätten von Knorring | |
Känd sedan | 1100-talet |
---|---|
Ursprung | furstendömet Eichsfeld |
Adlad | 1752, naturaliserad |
Synonym | Knorr, Knorre |
Sveriges riddarhus | |
Introducerad | 1756 |
Grad | Adlig ätt nr 809 och 1976 |
Länk URL | Sida på riddarhuset.se |
Finlands riddarhus | |
Introducerad | 1818 |
Värdighet | Adlig ätt nr: 138 |
Länk URL | Sida på riddarhuset.fi |
Riddarhuset i Reval | |
Introducerad | 1746 |
Värdighet | ätt nr: |
Riddarhuset i Riga | |
Introducerad | 1745 |
Värdighet | ätt nr: |
Riddarhuset i Arensburg | |
Introducerad | 1741 |
Värdighet | ätt nr: |
Riddarhuset i Mitau | |
Introducerad | 1620 |
Värdighet | ätt nr: |
Webbplats | |
www.vonknorring.com |
Friherrliga ätten von Knorring | |
Förgrenad ur | Adliga ätten von Knorring nummer 809 |
---|---|
Upphöjd | 1720 friherrlig |
Sveriges riddarhus | |
Introducerad | 1720 |
Grad | Friherrlig ätt nr 177 |
Finlands riddarhus | |
Introducerad | 1818 |
Värdighet | Friherrlig ätt nr: 9 |
Länk URL | Sida på riddarhuset.fi |
† Utslocknad i Finland | |
Utslocknad | 1965 |
Svärdssidan | Göran Sebastian Ludvig von Knorring |
Webbplats | |
www.vonknorring.com |
von Knorring (uttal ) är en tysk adelsätt, som leder sitt ursprung från (von) Knorr av tysk uradel ursprungligen från Eichsfeld, bergsområdet Harz, Thüringen belagd från 1070. Ätten förekommer sedan 1400-talet i Baltikum och då Kurland, senare Livland, Estland och Ösel där olika grenar varit inskrivna på respektive riddarhus (Kurland 1620, Ösel 1741, Livland 1745, Estland 1746, Livland 1747, Livland 1867). Genom kejserliga ukaser 1907 och 1913 fick de baltiska grenarna rättighet att föra friherrlig titel, såsom den 1917 till Finland överflyttade grenen av den estländska linjen.
På Riddarhuset i Sverige har två grenar introducerats: adliga ätten nummer 809 Knorring år 1672, från vilken friherrliga ätten nummer 177 von Knorring förgrenades år 1720, och adliga ätten nummer 1 976 von Knorring naturaliserad i Sverige 1756. Ätterna immatrikulerades 1818 på Finlands riddarhus. Ätten nummer 1 976 utslocknade 1891 på svärdssidan i Sverige, men är genom återinflyttning från Finland sedan 1916 och 1955 ånyo representerad på Sveriges riddarhus. I Sverige och Finland har därjämte funnits ointroducerade delar av den adliga ätten, av vilka den svenska dock är den enda fortlevande. Den kom till Sverige 7 maj 1722 med stamfadern, sedermera överstelöjtnanten Otto Wilhelm von Knorring (1681–1761).
Den längre namnformen von Knorring kan för första gången beläggas 18 juli 1566, då Johan von Knorring av den danske konungen Fredrik II förlänades byn Peddast på ön Moon (estniska: Muhu), samt öarna Hannikats och Paternoster.
Svenska Släktföreningen von Knorring bildades 1975. Enligt tillgänglig statistik från 2014 bar 290 personer i Sverige[1] och 70 personer i Finland[2] efternamnet von Knorring.