Yngve Larsson

Den här artikeln handlar om statsvetaren och politikern. För hans son, se Yngve Larsson (professor).
Yngve Larsson
Borgarrådet Yngve Larsson fotograferad av Jan de Meyere
Född13 december 1881[1][2]
Sundsvalls församling[1][3][2], Sverige
Död16 december 1977[1] (96 år)
Oscars församling[1], Sverige
BegravdSkogskyrkogården[4]
kartor
Medborgare iSverige[5]
Utbildad vidUppsala universitet, filosofie doktor, [1]
Palmgrenska samskolan
SysselsättningPolitiker[1], statsvetare
Befattning
Borgarråd (1924–1946)[1]
ArbetsgivareStockholms stad[1]
Svenska stadsförbundet[1]
Noterbara verkMitt liv i stadshuset[1], Inkorporeringsproblemet[1] och Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning[1]
Politiskt parti
Folkpartiet[1]
MakaElin Larsson[1]
BarnEster Berggren[6]
Verna Lindberg (f. 1905)[6]
Matts Bergom Larsson (f. 1908)[6]
Richard Larsson (f. 1915)[6]
Yngve Larsson (f. 1917)[6]
Mårten Larsson (f. 1919)[6]
FöräldrarAxel Larsson[1][3]
SläktingarLennart Larsson (syskon)[3]
Fredrik Sundberg
Utmärkelser
Kungliga Nordstjärneorden
Hederslegionen
S:t Eriksmedaljen
Bernspriset
Kommendör med kraschan av Sankt Olavs orden
Finlands Vita Ros’ orden
Kungliga Vasaorden
Sir Patrick Abercrombie Prize
Namnteckning
Redigera Wikidata

Gustaf Richard Yngve Larsson ([ˈʏ̌ŋːvɛ ˈlɑ̌ːʂɔn] ( lyssna); mer känd som bara Yngve Larsson), född 13 december 1881 i Sundsvalls församling i Sundsvall, död 16 december 1977 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk statsvetare, politiker (S, LP, FP), borgarråd, riksdagsledamot och ordförande för Stockholms stadskollegium.

Yngve Larsson avlade filosofie kandidatexamen vid Uppsala universitet och fortsatte statsvetenskapliga studier utomlands med inriktning mot kommunalpolitik. Från 1908 var Larsson en ledande kraft bakom Svenska stadsförbundets tidiga utveckling, och 1913 disputerade han för filosofie doktorsgradInkorporeringsproblemet. Han var ursprungligen aktiv socialdemokrat, men uteslöts ur partiet av Hjalmar Branting på grund av sitt deltagande i Aktivistboken 1915. Larsson involverades som expert i Stockholms författningsreform och utsågs 1920 till stadssekreterare i Stockholms stad.

Larsson valdes till borgarråd i Stockholm 1924 och kvarstod i 22 år till 1946, från 1935 på det nya Folkpartiets mandat. Som gatu- och stadsbyggnadsborgarråd kom han att bli politiskt ledande bakom flera av stadens historiskt största stadsbyggnadsprojekt, däribland tunnelbanan, Norrmalmsregleringen och förorternas planering samt ett flertal centrala infrastrukturprojekt som Slussen, Bromma flygfält, Västerbron, Tranebergsbron och världsarvet Skogskyrkogården. Under andra världskrigsåren var Larsson även en framträdande nordisk antinazistisk opinionsbildare. Efter att ha avgått som borgarråd valdes han till riksdagsledamot för Folkpartiet och senare till ordförande för Stockholms stadskollegium. Han lämnade stadshuset 1954, men behöll centrala poster inom Stockholms stad fram till 1970, då 89 år fyllda.

Yngve Larsson erhöll ett flertal svenska och utländska utmärkelser och blev mot slutet av sin karriär några gånger även omnämnd med epitetet "legendarisk".[a] Han kom att kallas statsman,[7] sitt århundrades främste stadsbyggare i Sverige[8][9] och dess gigant i stockholmspolitiken.[b] Larssons stora stadshistoriska verk och självbiografi Mitt liv i Stadshuset (1977) kom att kallas ett "monument över en epok i Stockholms historia"[10].

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] G R Yngve Larsson, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Sundsvalls Gustav Adolfs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010190/C I/2 (1880-1889), bildid: A0010825_00045, sida 37, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 3 maj 2019, ”304,(dec),13,Jan,2,1,,Gustaf Richard Yngve 2”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, Gustaf Rickard Yngve, f. 1881 i Sundsvall Västernorrlands län, läs onlineläs online, läst: 3 maj 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ Larsson, GUSTAF RICKARD YNGVE, Svenskagravar.se, läs online, läst: 5 april 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris, 21 januari 2013, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f] Gösta Selling, Yngve Larsson, Svenska Dagbladet, s. 16, läs online .[källa från Wikidata]
  7. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Stein600
  8. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet mehr77
  9. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet bengtzon
  10. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet monument


Referensfel: <ref>-taggar finns för en grupp vid namn "not", men ingen motsvarande <references group="not"/>-tagg hittades


From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Tubidy