Yoko Ono オノ・ヨーコ 小野 洋子 | |
Yoko Ono 2007. | |
Född | 18 februari 1933 Tokyo, Japan |
---|---|
Make | Toshi Ichiyanagi (1956–1962) Anthony Cox (1962–1963, 1963–1969) John Lennon (1969–1980; hans död) |
År som aktiv | 1961– |
Skivbolag | Apple, Polydor, Geffen Rykodisc, Astralwerks, Chimera Music |
Relaterade artister | John Lennon Plastic Ono Band Sean Lennon |
Webbplats | http://imaginepeace.com |
Utmärkelser
Grammy Award för årets album (1981) Grammy Award för bästa musikfilm (2000) Women's Caucus for Art Lifetime Achievement Award (2005) Distinguished Service to the Visual Arts Award (2010) Great Immigrants (2010)[1] Mojo Awards |
Yoko Ono Lennon (kanji: 小野 洋子, Ono Yōko; på japanska presenterar hon sitt namn som om det vore utländskt med katakana: オノ・ヨーコ, Ono Yōko), född 18 februari 1933 i Tokyo, Japan, är en japansk-amerikansk avantgardekonstnär, filmskapare, popartist och fredsaktivist. Hon är änka efter John Lennon som mördades 1980.[2]
Ono växte upp i Tokyo, och studerade vid Gakushūinuniversitetet samtidigt som hennes familj flyttade till USA för att undkomma kriget. De återförenades 1953, och efter en tids studier på Sarah Lawrence College involverad hon sig i New Yorks konstnärliga undergroundscen, inklusive Fluxusgruppen.[3] Hon träffade John Lennon 1966 på en konstutställning hon hade i London, och de blev ett par 1968. Ono och Lennon använde sin smekmånad som en scen för offentliga protester mot Vietnamkriget med sina Bed-Ins for Peace i Amsterdam och Montreal 1969. Hon har satt feminismen i främre leden i sin musik och har influerat artister som The B-52’s och Meredith Monk. Ono fick kommersiell framgång 1980 med albumet Double Fantasy, som hon släppte tillsammans med Lennon tre veckor före hans död. Sedan år 2003 har elva av hennes låtar, mestadels remixer av hennes äldre material, toppat den amerikanska Billboard Hot Dance Club Songs-listan.[2]
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet NE