Bisats

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Bisats eller inbäddad sats är en sats som inte själv kan utgöra en mening, utan den är alltid underordnad till en huvudsats, en annan bisats eller en fras. Huvudsatser kan däremot utgöra självständiga meningar. I exemplet nedan visas vad som är huvudsats och bisats i meningen Jag tyckte att du skulle komma. Bisatsen är en del av huvudsatsen, och är här understruken.

Huvudsats: Jag tyckte att du skulle komma

Bisats: att du skulle komma

I förhållande till överordnad sats eller fras fyller bisatsen en satsdelsfunktion. Bisatsen att du skulle komma är objekt till verbet tyckte i Jag tyckte att du skulle komma. I nominalfrasen mannen som kom in från kylan är bisatsen som kom in från kylan en bestämning (attribut) till substantivet (nominalfrasens huvudord) mannen. Bisatsen är en del av nominalfrasen, och är här understruken.

Nominalfras: mannen som kom in från kylan

Bisats: som kom in från kylan

Om man ser bisatsen som inbäddad i den överordnade språkliga konstruktionen benämns den senare hellre matrissats.

En bisats inleds ofta i svenska med antingen en underordnande konjunktion (kallas även subjunktion), (till exempel att, när, eftersom), ett relativpronomen (till exempel som, vilka, vars) eller ett interrogativt pronomen eller adverb (till exempel vem, vad, hur). Med ett gemensamt namn kan man kalla dessa bisatsinledare för "bindeord". Bindeordet kan vara utelämnat, till exempel kvinnan jag älskar.